Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden före 1483 - Utlandets handskriftshandel - Den svenska handskriftshandeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligtvis kunde detta förbud ej upprätthållas, och
universitetsstäderna utvecklade sig därför till bokhandelscentraler, där
Europas alla boksamlare gjorde sina uppköp. I vad mån
bokhandlarna själva vid denna tid höllo sig med en stab av
skrivare, framgår dock ej av mig tillgängliga uppgifter, men
som det förefaller, voro dessa båda yrken fortfarande
oberoende av varandra. Utövarna voro i varje fall ganska
talrika. I ett brev av 1368 (Ckartularium univ. Paris. III n:r
1347) uppräknas 14 librarii, 15 illuminatores, 11 scriptores,
6 ligatores librorum och 18 pergamenarii. Särskilt de
sistnämnda höllos i ett strängt förmynderskap.
Pergamentsbörsen hölls vid kyrkan S. Mathurin, och dit skulle alla
skinnhandlare föra sina lager, varefter fyra av universitetet
utnämnda, edsvurna pergamenarii skulle värdesätta läggen.
Därpå skulle handelsmannen under 24 timmar hålla lokalen
öppen och blott sälja sin vara åt scolarer och andra enskilda
personer, men icke åt pergamentshandlarna i Paris, som först
efter dessa 24 timmars förlopp fingo göra sina uppköp.
Den docndka h. a n<) d k r if t o h a nd e l n.
Om vi från denna redogörelse för utlandets bokhandel
vända oss till Sverige, synes man icke kunna tala om en
medeltida bokhandel inom landet, ännu mindre om en
för-lagsbokhandel. Ett faktum är, att våra medeltidshandlingar
ingenstädes omtala »stationarii» eller bokhandlare.
Visserligen hava vi flera underrättelser om medeltida bokköp i
Sverige, men böckerna hava då sålts som andra handelsvaror
och ej genom någon bokhandel. Likväl finnas även här
några svaga ansatser till förläggarverksamhet. Varje
sockenkyrka skulle hava vissa för gudstjänsten behövliga böcker
— breviarium, manuale, graduale o. s. v. Dessa skulle
visserligen inköpas och betalas av församlingen, men det är ytterst
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
