Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1483—1526 - Bartholomæus Ghotan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stiftet avsett psalterium, som Collijn nyligen identifierat och
daterat. Av detta hittills ej kända arbete har Collijn lyckats
uppspåra ej mindre än tio exemplar, av vilka dock intet är
fullständigt. Såsom av anteckningar å två exemplar framgår,
var priset för varje psalterium 12 öre. (Kyrkohistorisk Årsskrift
XIII, 151 ff.) Detta dock för pappersexemplaren. Av i K.
Biblioteket befintliga fragment att döma hava även några
exemplar tryckts på pergament av detta psalterium.
Den andre förläggare, med vilken Ghotan hade
förbindelse, var Strängnässtiftet, vars biskop då var en av denna
tids mest betydande personligheter, Conrad Rogge. För
Strängnässtiftet tryckte nu Ghotan dess missale. Såsom slutskriften
upplyser, trycktes det 1487, men tryckorten uppgives icke.
Klemming antog denna vara Lübeck, men såsom Collijn
visat, var den Stockholm och där ganska säkert
Gråmunke-klostret. Blott två exemplar äro kända, det ena på papper
i Strängnäs, det andra på pergament i Stockholm,
rekonstruerat av Klemming av i Kammararkivet funna
arkivalieom-slag. Men enligt slutskriften var hela upplagan ej större än
170 exemplar.
Ghotan arbetade emellertid även åt en tredje förläggare,
Vadstena kloster, och dess förlagsartikel, Vita Katherine, har
en något annan karaktär än de nyssnämnda, av de båda
stiften beställda ritualböckerna. Vadstena kloster var
nämligen livligt intresserat för den heliga Katarinas kanonisation,
ty alldeles frånsett hedern för klostret var en helgongrav
ekonomiskt av stort värde för en vallfartsort, och redan 1463
väcktes från Sverige frågan om hennes kanonisation. Det
omedelbara resultatet blev väl blott nedsättandet av en
kommission, som arbetade mellan åren 1469 och 1474 och som
sedan efterträddes av en annan, som arbetade 1475—1477 och
vars protokoll vi äga kvar. Men påven ansåg sig ej kunna
gå längre än att tilldela henne den lägsta graden på
helgonskalan (graden av »venerabilis»). År 1488 medgavs dock genom
3o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
