Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1483—1526 - Bartholomæus Fabri - De sista katolska tryckerierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genomgått, blott förekommer två gånger bland de många
hundra namn, som där upptagas. Det synes därför ytterst
sannolikt, att boktiyckaren Bartholomæus varit samme man
som bokbindaren. Innan Richolff hunnit till Uppsala, kunde
man sålunda använda sig av Bartholomæus’ kunskaper som
boktryckare, men sedan hade man icke längre behov av
dem. Emellertid överflyttade tryckeriet 1526 till Stockholm,
och Bartholomæus tyckes då hava följt med, ty redan 1527
finna vi en Bartholomæus bokbindare i Stockholm, där han
för konungens räkning band åtskilliga böcker (Hedberg:
Bokbindare, Bokförare i Sverige s. 128). Möjligen skola vi åter möta
honom i reformationstidens tryckerihistoria.
De sista katolska tryckerierna.
Att man 1525 började få ett livligare intresse för
boktryckarkonsten sammanhängde naturligtvis därmed, att
dyningarna från den tyska reformationen nu nått fram även till
Sverige. Stormsvalorna voro de bokförare, som nu började
driva sin verksamhet i vårt land och där sälja
reformations-skrifter. Redan 1522 tyckas de hava varit här, ty i april
1524 skrev biskop Brask, att han redan för två år sedan
genom anslag å kyrkportarna i Linköping med bannlysning
hotat alla dem, som köpte, sålde, mottogo eller läste dessa
kätterska böcker (Skand. Handl. XVII, 220). Från 1523 finnes
ett kungligt brev härom. I detta förbjöd Gustav Vasa
vid livsstraff och egendomskonfiskation undersåtarna att
införa, sälja eller köpa Luthers böcker (Registraturet för 1523
sid. 116). Samma år utfärdade Brask ett nytt brev, riktat
till hela stiftet, men särskilt till dess hamnstad Söderköping,
i vilket han bland annat yttrade: »Kere wenner epter thet
oss dageligen förekommer, at monge utlendzsche men, bode
köpmän oc andre, komma här in i stiktet med för:de
kät-46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>