Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1483—1526 - De sista katolska tryckerierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terska böker oc läror oc thet här tilbiude i riiket, som ey
tilstädz ther the äro födde», så skulle man taga fast varje
sådan man och av honom »taga en faste borgen oc besäte
hans godz löst oc fast, til thess aff wor nadoge herre med
andelige domare warder ransaket, huru om thess manss
per-sone oc godz förholles skal» (Skand. Handl. XIII, 53, 54). Att
dessa bokförare varit utlänningar framgår av ett annat brev
från Brask, där han skriver: »Accrescit continue turba eorum
extraneorum fouentium scisma lutherianum per venditionem
suorum operum» (Skand. Handl. XVIII, 236).
För att genom det tryckta ordet motverka de börjande
kätterierna hade biskop Brask redan 1523 inkallat
Malmö-boktryckaren Olaus Ulrici, som med sitt tryckeri slog sig
ned i staden Söderköping. Om kontraktet mellan
boktryckaren och biskopen är intet känt, men säkerligen var det
av samma karaktär som det, som jag nyss förut förmodat
på tal om Pawel Grijs och Jakob Ulfsson. Vad Olaus
Ulricis tryckalster beträffar, torde dock biskop Brask kunna
betraktas såsom deras förläggare. De båda 1523 utgivna
skrifterna Historia Sancti Nicolai (på latin) och Linköpings
Biskopskrönika (på svenska) äro ju alldeles av samma
karaktär som de arbeten, vilka förut bekostats och försålts av
vederbörande stift. En samma år utgiven, men nu, liksom
Biskopskrönikan, förlorad svensk översättning av Chr.
Peder-sens bok Om att höra mässan kan möjligen vara utgiven
på boktryckarens egen bekostnad, men kan lika väl betraktas
såsom en agitationsskrift, bekostad av biskopen. Det 1525
tryckta manualet för Linköpings stift utgavs utan allt tvivel
av stiftet, och några andra alster av tryckeriets verksamhet
äro ej kända, men att dessa likväl varit ganska talrika,
torde få anses säkert. Tryckeriet hade inrättats i agitatoriskt
syfte, och att en man med Brasks temperament ej skulle
hava begagnat det för att bekämpa det nya kätteriet, är
föga troligt. Men å den andra sidan är det lätt att förstå,
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
