Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1520—1611 - Kungligt boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tat j Stockholm åår effther gudz hyrd M. D. XXVj. på
sancti Sigfridz affton». Någon större svårighet att inrätta
ett tryckeri hade konungen icke. Antagligen hade han blott
lagt beslag på domkapitlets press och stilar, ty det var
domkapitlet och icke Richolff, som rådde om dem. Att konungen
skulle hava givit Uppsalastiftet någon ersättning, förefaller
med kännedom om Gustav Vasas vanor och naturell mycket
litet sannolikt. Men sedan tryckeriet kommit till Stockholm,
anskaffade konungen likväl ett nytt stilförråd och även nya
klichéer.
Genom förflyttningen förvandlades tryckeriet till kungligt,
och det svenska riksvapnet synes även å dess första
tryckalster. Därmed uppträder en ny förläggare — den svenska
staten. Under medeltiden hade en svensk statsmakt
knappast funnits, och det var därför naturligt, att den ej heller
kunnat bekosta tryckningen av något enda arbete. I stället
hade det varit de olika stiften, som varit de egentliga
förläggarna. Nu däremot var kyrkan slagen, och dess arvtagare
var, även inom detta område, den nya svenska statsmakten.
Men denna var — såsom vi strax skola se — mycket ovillig
att i detta fall tillträda arvet efter medeltidens kyrka. Ty
därmed följde ekonomiska förpliktelser, som Gustav Vasa
så mycket som möjligt sökte undandraga sig.
Richolff fortfor antagligen att till slutet av 1526 vara
kunglig boktryckare, men på nyåret 1527 hade, såsom vi av
konungens redan citerade brev sett, tyskarna ersatts av »goda
svenska karla». Vilka dessa varit, vet man icke, och någon
större tillgång på svenska typografer hade man tydligen icke.
En gissning kan då här framläggas. År 1525 hade
Bartholomæus Fabri varit boktryckare i Uppsala, men han tyckes
av en eller annan anledning hava avskedats av domkapitlet
och i varje fall fått träda tillbaka för Richolff. Antagligen
var han son till boktryckaren Johannes Fabri, och om han
kanske icke var född i Sverige, hade han likväl kommit hit
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
