Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1520—1611 - Kungligt boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid mycket unga år — i varje fall för mer än trettio år
sedan. Han kunde således betraktas såsom svensk. Troligen
är han också identisk med den i Uppsala verksamme
bokbindaren Bartholomæus. Men denne hade 1527 överflyttat
till Stockholm (Hedberg s. 128) och erhöll detta år enligt
räntekammarböckerna 2 mark för två böcker, som han
bundit eller sålt. Det förefaller då ganska rimligt, att
flyttningen från Uppsala skett i samband med tryckeriets
omorganisation.
Länge tyckes Bartholomæus dock ej ha stått i spetsen för
tryckeriet, om han ens någonsin gjort det, ty 1530 års postilla
trycktes av Claes Pedersen, och några år senare möta vi en
Petrus Bokapräntare, vilken möjligtvis, såsom Hedberg
förmodat, är identisk med en på 1540-talet verksam bokbindare
Per Nilsson. Mellan åren 1543 och x57^ var Amund
Lau-rentsson kunglig boktryckare, under någon tid måhända
tillsammans med en Lasse Persson präntare, som omtalas 1547,
då även såsom bokbindare (Hedberg 154). För övrigt var,
såsom Hedberg visat, även Amund Laurentsson bokbindare.
Från 1576 drevs tryckeriet av Torbernus Tidemanni, även
kallad Torbjörn Klockare, och Andreas Torstani gemensamt
ända till 1582, då de efterträddes av den tyske boktryckaren
Andreas Gutterwitz.
Mellan regeringen och boktryckaren fanns naturligtvis en
Överenskommelse, muntlig eller skriftlig, om den senares
rättigheter och skyldigheter. Men tyvärr finnes intet dylikt
kontrakt kvar, och vi få därför söka att ur spridda handlingar sluta
oss till dess innehåll. Det är då för det första tydligt, att
regeringen givit boktryckaren fri lokal. Var det kungliga
tryckeriet först varit installerat, vet man icke, men knappast har
det kunnat förläggas till Gråbrödraklostret, då dess syfte ju
var att driva luthersk propaganda, och 1526 var konungen
ännu ej herre över kyrkans egendom. Men 1537 flyttades
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>