Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1520—1611 - Kungligt boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det till Själagården, som då indragits till kronan och som låg
vid Skärgårdsgatan, vilken därav fått sitt namn: »Theslikes»
— skrev konungen — »är och vor vilje, at prentherijdt som
för dett menige bästa här i riket upptagit är, skal blifva
stondendes i siälagardhen, effther ther är beqvämlich rum
ther till, som fåfäng stonda.» Förmodligen befann det sig
redan förut i något kronan tillhörigt hus.
Likaså torde regeringen, såsom nyss nämndes, hava ägt
press och stilar. Papperet till varje arbete bestods
naturligtvis av förläggaren, vare sig denne var regeringen, en
bokbindare eller tryckaren själv. Vidare avlönades
föreståndaren — åtminstone senare — med ett visst anslag i
spannmål etc., men var å den andra sidan skyldig dels att
avlöna personalen på tryckeriet, dels att gratis åt regeringen
trycka ett visst antal ark, under det att han för det
överskjutande antalet fick betalt enligt en överenskommen taxa.
Så fick Andreas Gutterwitz 1584 utom sin årslön 6 daler
för »nogre Epitaphia, som han hafwer tryckt til AV. N.
Drottnings begrafning», och 1605 bekom han 20 daler »för
500 exemplar i catechismo, som han efter H. M:ts befallning
tryckt hafwer». Av andra förläggare än regeringen stod det
honom förmodligen fritt att taga betalt efter smak, och
naturligtvis kunde han på egen risk trycka och försälja ett
arbete. Slutligen avlönade regeringen en särskild »corrector»
på präntet.
Vad nu först boktryckarens årslön angår, är denna fråga
mycket svårlöst, då lönen utan tvivel utgått som en förläning
och således ej upptagits i räntekammarböckerna. Men
för-läningsregistren börja först 1556 och äro för de följande åren
mycket ofullständiga. Likaledes saknas ofta tiondelängder för
den förra delen av Gustav Vasas regering. Men av de
bevarade handlingarna i Kammararkivet har jag funnit, att
Amund Prentere — åtminstone från 1549, då de hithörande
handlingarna börja — haft en förläning i spannmål från
över-56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
