Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1520—1611 - Korrektorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på Gråmunkeholmen Johan Billius, som åtminstone 1581
kvitterade ut en pappersleverans för det kungliga tryckeriet.
År 1584 möta vi en annan professor såsom korrektor,
nämligen Jacobus Erici, och han fortfor därmed åtminstone till
och med 1588. År 1594 hade Bureus förordnats att vara
korrektor för bibeltrycket, och 1597 nämnes en Johan Burman
såsom korrektor och uppbar såsom sådan sju pund
spannmål. Enligt räntekammarböckerna var en Elof Petri 1602
korrektor på det bibliska trycket och erhöll såsom sådan 12
daler i kostpengar. Men i och med det att tryckerierna på
1600-talet blevo flera, tyckes man hava börjat skilja på
kor-rektorssysslan och censuren, och korrektorn upphörde, efter
vad det vill synas, att vara en statens ämbetsman för att
bliva ett av tryckeriets ägare avlönat biträde. Ännu 1612
förordnades visserligen Schroderus att vara »corrector utöfwer
wår och Chronones tryck vthi Stockholm», men sedermera
förekommer mig veterligen intet förordnande annat än för
vissa bestämda arbeten. Sådana speciella förordnanden
utfärdades redan på Schroderus’ tid. År 1628 erhöll en rysk diakon
28 daler, emedan han var korrektor för den ryska katekesen,
och vid kyrkobibelns tryckning 1618 erhöllo »correctores»
i ersättning »för deras omak 100 st. gemene Exemplar».
Tanken var tydligen, att de genom att försälja dem skulle skaffa
sig ersättning — en metod, som förläggarna använde mot
författarna ända in på 1700-talet.
Såsom man av denna lista ser, betraktades korrektorns syssla
såsom synnerligen viktig; ty för så vitt man känner dem,
voro 1500-talets korrektorer lärda och framstående män. De
fingo tydligen svara icke blott för stavningen i ett arbete
utan ock för språket. Den vikt, som man, åtminstone Johan
III, lade härpå, framgår av Nova ordinantia ecclesiastica av
1575. Här yrkas såväl på »präntets» förbättring som därpå,
»att the skolebööker, som här i Rijkett tryckas kunna, icke
skola införas ifrå fremmande landh, att prentaren kunne
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
