Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1520—1611 - Förläggare på Gustav Vasas tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller av någon bokbindare i Stockholm, är ovisst. Att
regeringen ej stått för förlaget, kan däremot tagas för avgjort.
Har en bokbindare varit förläggare, så har det i så fall
knappt varit någon annan än Bartholomæus, som levde ännu
1538. I varje fall börjar med detta år, 1530, en märkbar
tillbakagång i den svenska bokproduktionen, antingen
beroende på att Claes Pedersen redan nu fått träda tillbaka för
Petrus Bokepräntare, som var kunglig boktryckare på 1530-talet
— ovisst från vilket år —, eller av andra skäl. Faktum är i
varje fall obestridligt. År 1531 trycktes blott en liten skrift på
16 sidor. År 1532 trycktes ingen bok på det kungliga
tryckeriet, 1533 blott en ny upplaga av handboken, 1534 intet,
och först 1535 blir det något mera liv i bokproduktionen.
Utom en upplaga av mässan trycktes då tre smärre skrifter
av Olavus Petri. År 1536 trycktes en ny upplaga av
psalmboken och dessutom provöversättningar av åtminstone fyra
delar av det under utarbetande varande Gamla Testamentet
(Syrak, Vishetens bok, Ordspråken och Psaltaren). Men
1537 trycktes i Stockholm blott en upplaga av mässboken
samt en ytterst populär skrift av okänd författare, Siälenes
tröst och läkedom, som under århundradet utkom i
åtminstone sex nya upplagor och således var en god förlagsaffär.
Men att både boktryckeri- och förlagsförhållandena i
Stockholm voro dåliga, tyckes framgå därav, att den nya
upplagan av Olavus Petris postilla trycktes icke där, utan i
Lübeck, av Georg Richolff, med vilken bröderna Petri
antagligen redan nu börjat underhandla om det stora företaget,
tryckningen av bibeln, som tydligen ansågs överstiga
Stock-holmsofficinens förmåga. Att Richolff icke gjort något
tjuvtryck av postillan, utan utgivit den på uppdrag av författaren,
är därför ytterst antagligt, likaså att han varit dess förläggare.
Försäljningen gick i varje fall så bra, att Richolff redan 1538
måste trycka ännu en ny upplaga. Samma år utkommo från
Stockholmstryckeriet blott tre smärre skrifter, 1539 en —
86
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
