Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1520—1611 - Förläggare på Gustav Vasas tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olavus Petris predikan mot eder —, alla med sannolikhet på
boktryckarens förlag. Från 154°» 1541 och 1542 finnas inga
alster av Stockholmstryckeriets verksamhet, vilket väl
sammanhängde därmed, att Georg Richolff nu kallats till
Uppsala för att där trycka bibeln. Men sitt förnyade uppehåll
i Sverige använde den driftige lübeckaren till att samtidigt
från sitt tryckeri utgiva några egna förlagsartiklar; utom den
154° tryckta almanackan utgav han nämligen 1541 nya
upplagor av handboken och mässan. Sedan han lämnat landet,
var det kungliga tryckeriet åter det enda, och 1543 hck detta
en ny föreståndare, Amund Laurentsson, som kvarstod i
denna befattning ända till 1576. Men om han också varit
förläggare, synes för Gustav Vasas tid mera tvivelaktigt.
Såsom jag redan påpekat, hade i början av 1540-talet några
bokbindare från Lübeck slagit sig ned i Stockholm, och till
de två 1543 tryckta skrifterna var — åtminstone till den
ena, en ny upplaga av psalmboken — med all sannolikhet
bokbindaren Henrik Schulte förläggare, troligen ock till den
andra, ett nytryck av Jesu Syrak i bibelupplagan. Bägge
voro goda förlagsartiklar, och Jesu Syrak var en bland
1500-talets älsklingsböcker. År 1544 trycktes i Stockholm
blott två finska böcker, som ganska säkert ej voro
boktryckarens förlag. Under de tre följande åren utgåvos från
Stockholmstryckeriet endast de statsskrifter, om vilka jag
förut talat och som förlagts av regeringen, samt 1548 —
utom nya upplagor av Själens tröst, handboken och mässan
— blott den finska översättningen av det Nya Testamentet,
som ej heller var Amund Laurentssons förlag. Det finnes
nämligen ett brev från biskop Mikael Agricola till Amund
Laurentsson av 1551 (Juusten s. 737), som berör denna fråga.
I brevet tackar biskopen honom för det »omak och arbete»,
som han haft för »the Finska böckers prentan och tryckeri
härtill dags». Han hoppas, att Gud skall belöna honom,
»hvad som på våra sijda brustit är», och underrättar honom
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
