Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1520—1611 - Förläggare på Gustav Vasas tid - Censuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vasa bekostade Genswaret — fem skrifter. I stort sett kan
därför sägas, att förlagsverksamheten under större delen av
Gustav Vasas regering var så gott som förlamad. Men även
den utländska bokimporten, som ännu på 1540-talet varit
relativt livlig, avstannade med det nästa årtiondet, och
mellan åren 1549 och 1577 har jag icke funnit en enda
bokimport antecknad i tullräkenskaperna.
C c n d u r e n.
Till en del torde detta litterära armod hava berott på den
starka censur, som regeringen utövade både över bokimport
och boktryck. Ar 1539 skrev konungen till ärkebiskopen
Laurentius Petri, som då inrättat ett tryckeri i Uppsala för
bibelupplagan, att intet pränt skulle få utgå »mett minne wij
thet tilforenne öffuerseet och beslutid haffue», och då Richolff
året därpå utgav en så oskyldig bok som almanackan,
nödgades ärkebiskopen ursäkta detta: det hade skett utan hans
vetskap, »doch (effter som iagh menar) medh her Conradz
samtyckie», d. v. s. med tillstånd av konungens kansler
Conrad von Pyhy. (Thyselius II, 177, 241.) År 1551 förordnades
en Doktor Andreas att hava »ett uppsyn med bokeförerne
om the böcker the i landet före», och såsom vi av Georg
Bokbindares ovan anförda supplik sett, fordrades det
regeringens tillstånd för en förläggare att trycka en bok — även
skolböcker och uppbyggelseskrifter. Att litteraturen med ett
dylikt tvång skulle sjunka i en ren dödsdvala, var naturligt.
Under Johan III skärptes censuren än ytterligare. Såsom
vi redan sett, förbjöd Johan III allt tryck, som icke förut
blivit av några biskopar översett och gillat. Ingen svensk
bok fick tryckas utrikes, och ingen fick köpa eller sälja en
utrikes tryckt skrift. Ej ens skolböcker fingo införas från
främmande land, utan skulle tryckas här, »att prentaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
