Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1520—1611 - Liturgisttiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
then han ther till förordnandes warder så myckitt Thenn, som
han till förbe:te Prenterij nödtorffteligenn behöfver och
påyrkar.»
Liturgien bär emellertid ej Matthias’ namn såsom
boktryckare, utan i stället Torbernus Tidemannis. Skälen kunna
hava varit flera. Det är tänkbart, att man dragit sig för
att göra en utlänning till tryckeriets nominelle chef, särskilt
en utlänning, som kunde misstänkas för att vara jesuit, och
att man därför föredragit att sätta svensken Torbjörn
Klockares namn på böckerna. Huruvida denne förut varit
typograf, vet man ej. Men däremot tyckes han hava varit
föreståndare för »papperquernen i Norreström», ty i den
egenskapen uppbar han i juni 1565 en summa av 200 marker.
Som det förefaller, var han blott nominellt kunglig
boktryckare, och han uppgiver själv, att han under dessa år ej
uppburit någon lön (Svensk Bokhistoria s. 17), vilket
bestyrkes av räntekammarböckerna. Och att en utländsk typograf ’
1576 verkligen varit i Sverige samt stått i spetsen för det
kungliga tryckeriet, antydes av en fullkomlig nyhet inom
vår bokhistoria. Hittills hade man utom plakat o. d. blott
utgivit religiösa arbeten samt politiska och protestantiska
stridsskrifter. Men 1576 trycktes på det kungliga tryckeriet
den italienske humanisten Hieronymus Vidas Poeticorum libri
tres. Någon användning för denna bok fanns tydligen ej i det
efterblivna Sverige, där nog ej tio exemplar av boken kunde
säljas. Att regeringen förlagt boken kan ej tänkas, att
Torbjörn Klockare, vilken står såsom tryckare, kommit på denna
idé, är ett ännu orimligare antagande, och lika litet kan
någon bokbindare i Stockholm hava vågat sig på denna
affär. Men däremot får detta fenomen sin förklaring, om
vi antaga, att Matthias Hynnthz tryckt och förlagt boken
under sitt uppehåll i Stockholm samt sedan tagit upplagan
med sig utrikes, där han försålt den — alldeles som Johann
Snell 1485 här tryckte Dyalogus creaturarum. Ehuru tryckt
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
