Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1520—1611 - Liturgisttiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Stockholm, är Vidas poetik således med all sannolikhet en
utländsk boktryckares förlag.
Liturgien däremot bekostades tydligen av konungen själv,
och förmodligen får man anse, dels att Matthias Hynnthz
inkallats just i detta syfte — liksom Richolff inkallats för
Nya Testamentet och bibeln — dels att de ganska
betydande summor, som under 1575 och 1576 utbetalades till
honom, utbetalats såsom ersättning för detta arbete. Någon
förskottsbetalning från de olika stiften såsom vid
testament-och bibelöversättningarna har här säkerligen icke
förekommit, ty först sedan liturgien var tryckt, antogs den av
prästerskapet. Huru betalningen erlades, vet man tyvärr icke.
Men även några andra latinska arbeten under 1576 och
1577 måste utan tvivel betraktas såsom konungens eget
förlag, enär de ingingo såsom ett led i den religiösa propaganda,
han då drev, nämligen Commonitorium pro catholicæ fidei
antiquitate av Vincentius från Lerinum, vilken bok enligt
Posse-vino »trycktes på Hans Majestäts befallning», samt Georg
Cassanders bekanta förslag till en utjämning mellan de
stridande kyrkorna. Förmodligen hava de utdelats gratis
såsom agitationsskrifter, och antagligen trycktes de av den
nyss omtalade Matthias, ehuru Torbjörn Klockare uppgives
såsom boktryckaren. Men med dessa böcker tyckes
konungens egen förlagsverksamhet hava upphört, och i stället möta
vi en ny förläggare — jesuitorden.
Som bekant började jesuiterna just vid denna tid en ytterst
livlig katolsk propaganda här i landet, och i det syftet tryckte
de böcker både i Sverige och utrikes. Så översattes jesuiten
Canisius’ katekes på svenska och trycktes i Stockholm 1579.
De flesta av dessa agitationsskrifter hava emellertid gått
förlorade, men om några giva räntekammarböckerna oss
upplysning, och av dem finna vi, att den bekante Klosterlasse
skrivit och tryckt flera samt därvid även fått understöd av
regeringen. År 1578 erhöll han en »skänk» av 10 daler,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
