Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1520—1611 - Liturgisttiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiskt än religiöst innehåll. Insmugglingen tyckes ofta hava
skett över Danmark, och den 20 augusti 1602 skrev Karl
IX till den danske konungen, »at oss ähre i desse dager
någre bref tilkomne, uthi huilke och någre tryckte mandather
hafue legatt, som ifrå konungen i Pålandh uthsende ähre till
at utsprides her i Rijkett». Samma ämne behandlas i ett
brev till ståthållaren i Stockholm Axel Ryning av den 22
mars 1603: »Oss är, trogne tienare, tillhanda kommet een
hoop med trychte Polneske mandater, Patenter och
Smädes-schrifter, som een medh nampn Nills Månsson skulle hafue
fördt hijt in i landet, den och nu här hoos oss wäl
förwa-rat sitter. Och efter han säger, att een Dantziger köpman
Wil-lam Brun, den der nu i Stockholm wistas, skall hafue waret
med honom i Selskap och sammaledhes fört sådana Patenter
her in, derföre är wår befalning, att j lathe tage samma
Wilhelm Brun med alle dem som med honom hafue waret
i föllie wed hufwudet och settie i fengelse och godh förwaring
till widher besked.» Ryning fick slutligen befallning att noga
visitera alla inkommande fartyg. Försiktighetsmåtten torde
emellertid föga hava hjälpt, ty såsom av handlingarna i
processen mot Messenius framgår, voro smugglarna ytterst förslagna.
Dessa tryck höra naturligtvis till våra största
bibliografiska sällsyntheter, så en av den svenske jesuitlärlingen
Andreas Servius skriven bönbok, som trycktes 1587, troligen i
Braunsberg, och en rasande nidskrift mot Luther, författad
av en jesuit Ehrenhæffer och sannolikt översatt av
Kloster-lasse; den trycktes 1591, förmodligen i Graz. En katolsk
präst i Stockholm tackar i ett brev för tjugo exemplar, som
han fått mottaga, och nämner, att de alla fördelats »dels
bland katoliker, dels bland kättare».
Men det var icke blott katolska skrifter, som trycktes
utrikes, utan även protestantiska, ty även mot dem var
censuren skarp, och under den sista fjärdedelen av 1500-talet torde
minst lika många svenska skrifter hava tryckts i Tyskland
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
