Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1520—1611 - Liturgisttiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan att dock någon orsak uppgives, men 1579 heter det: »Till
Prentaren i Stockholm, som prentade någre böcker, hvilka
Closter Lasse hade dedicerett Härtigh Sigismundo till,
datum den 7 och 26 Maij (15) 79 — penningar 10 daler», och
»Mester Lars i Clostret hafver bekommit efter Hindrik
Mattssons Zedel för något som han hafver tryckia låtit — penningar
4 daler». Samma år fick han ytterligare en gåva av 22 3/4 daler
till inköp av 14 ris papper. Här torde dock Klosterlasse själv
böra betraktas såsom förläggare och understödet blott såsom
ett författarhonorar och en hjälp till tryckningskostnaden.
Emellertid förändrades, som bekant, Johan III:s katolska
sympatier på 1580-talet, och en storm hade uppstått i landet
mot den katolska propagandan. I följd härav nödgades
jesuiterna trycka sina böcker utrikes och sedan smuggla dem
in i landet. Denna bokinsmuggling hade de börjat redan
1572. Katarina Jagellonicas biktfader Herbestus hade då,
enligt uppgift av den väl underrättade Messenius, låtit »bland
svenskarna hopvis utdela böcker, hvilka annorstädes blifvit
tryckta och hit införda» (Scondia VII, 16), bland dessa
Cro-merus’ katekes. Under 1577 steg denna katolska bokimport
ytterligare, och Messenius talar om stora och fulla tunnor
med dylika skrifter, som nu infördes från Polen, såsom
Bre-denbachs Libellus de componendis ecclesiæ dissidiis, Ecks
Homiliæ och hans Enchiridion controversiarum. Och i ett
brev av 1588 nödgades Johan III försvara sig mot
misstanken, att han skulle stå bakom denna agitation: »AVij
för-nimme och att the Påfweske Prester, som i någre åhr hafwe
waritt här i Rijkett, skole emott wår wilie och osz
owetter-ligen hafwe lathitt wthgå någre böker på tryck och dem
och spridt, hwilke förb:te förrädare nu bruke sig til
hielp-rede, dichtendes och liugendes osz opå, att thett skal ware
skett medh wårdt samtyckio.»
Under striden mellan Sigismund och Karl fingo dessa
utrikes tryckta och för Sverige avsedda skrifter ett mera poli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
