Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1520—1611 - Olika slag av förläggare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är tydligt, att alla dessa böcker, som tryckts på
författarens egen bekostnad, sedan såldes till ett visst pris till
bokförare och bokbindare, som med en skälig profit
avyttrade dem till allmänheten. Den mig veterligen första
uppgiften härom hava vi i en klagoskrift av Stockholms
bokbindare, som visserligen är först från 1613 (Annerstedt: Upsala
Universitets Historia, Bihang I, 104), men som utan tvivel har
en vida äldre praxis till bakgrund. Ärkebiskop Kenicius hade
hos Gutterwitz i Stockholm 1612 låtit trycka en skolbok,
Haffenreffers Compendium, vilken han utbjudit åt
bokbindarna för 2 marker per exemplar, ehuru exemplaret ej kostade
honom mer än 5 öre. Då bokbindarna tyckte priset vara
oskäligt, hade de vägrat att köpa upplagan och i stället tryckt
en ny (som emellertid, så vitt jag vet, ej finnes bevarad). För
att hindra konkurrensen hade ärkebiskopen då låtit stänga
deras bodar. I sin klagoskrift påpekade bokbindarna särskilt,
att ärkebiskopen varken själv författat det ifrågavarande
arbetet eller utgivit det med privilegium — en anmärkning,
varav tyckes framgå, att de i intet av dessa båda fall skulle
hava ansett sig äga rätt att utgiva en ny upplaga.
Den andra typen av förläggare var boktiyckaren, som själv
från egen boklåda sålde de böcker han utgivit. Till denna
klass av förläggare höra redan, såsom vi sett, våra äldsta
boktryckare Johann Snell, Johannes Fabri, Pawel Grijs och
Georg Richolff, och utan tvivel voro 1500-talets alla svenska
boktiyckare även förläggare och bokhandlare. Den siste,
Andreas Gutterwitz, hade efter vad det vill synas ett ganska
stort förlag. De flesta förlagsartiklar, som boktiyckaren utgav,
voro uppbyggelseskrifter och skolböcker, såsom den bekanta
ordboken Variarum rerum vocabula, vars första kända
upplaga utkom 1538, men sedan omtrycktes åtminstone 1579»
1597, 1^°7’ 1622 och 1658. Gutterwitz tyckes även hava börjat
med profan folklitteratur och tryckte 1583 Een ny Wijsa om
een ädel och dygdesam Qwinna i Rom samt kort därefter
io3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
