Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1520—1611 - Olika slag av förläggare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tryckte Olof Olofson en upplaga av Davids Psalmer »medh
Peter Kruses, Borghares vthi Stockholm egen bekostnat». En
annan upplaga av Psaltaren (1625) var »vplagd och bekostadt
aff Maths Jörenszon, fordom K. Maj:ts Befallningzman widh
Kopparberget», och i det av biskop Johannes Rudbeckius
författade företalet upplyses, att det skett »icke ther medh
at sökia noghon timligh winningh eller nytta». Men icke
dess mindre måtte förlaget hava burit sig, ty 1631
omtrycktes boken i Riga av Gerhard Schröder, som till och med i
oförändrad form upptog Rudbeckius’ företal.
Exempel finnas även på att hela korporationer slagit sig
samman om att hjälpa en författare eller översättare. Så utgav
Petrus Tingstadius 1626 en översättning Werldennes sidhsta
tilstånd och ända, som trycktes i Stockholm »hoos Ignatium
Meurer på Borgmästares och Rådz thersammastädz
bekost-nadt». Ännu talrikare var den församling, som hjälpte Petrus
Bullernæsius att utgiva Colloquium Christianum (1619). Denna
bok är nämligen tryckt >mädh Kopparbergslagars
bekost-ning», och den tacksamme författaren har därför också
dedicerat sitt arbete till ej mindre än trettio namngivna personer
»såsom ock Hela gemeenigheeten, som byggia och boende
äro vthi Kopparbergslagar, mina godhe AVenner och
befre-miare». Företalet är daterat »Kopparbergit vthi then
Gudz-fruchtiges, hederliges och Högachtat Albricht Hansons domares
gårdh i Asboo, medh hwilkens kost och bespijsningh thetta
ringe arbete aff Authore sammansat och vthi werket stelt
och beslutit är på S. Petri affton åhr 1618».
Då enskilda personer bekostade ett arbete, skedde detta
nästan undantagslöst av religiösa eller moraliska motiv. Men
vi hava ännu en art av förläggare, en femte typ: de olika
regeringarna, som bekosta agitationsskrifter. Undantager
man Nya Testamentet, bibeln, Liturgien och några få andra
skrifter, inskränkte sig likväl 1500-talets monarker till att på
regeringens bekostnad utgiva pamfletter, i vilka deras politik
108
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
