Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1611—1718 - Schroderus och bibeltryckstunnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom åhrligen för:te Penninger, klädningh och Spannmål
owägerligen bekomme lathe.»
Den ursprungliga meningen var troligen, av brevets tidpunkt
att döma, att Schroderus skulle vara korrektor på
bibeltrycket. Såsom vi sett, uppdrogs likväl till sist den sysslan
åt andra. Men därjämte skymtar i brevet en annan stor plan
fram: att genom översättningar göra den svenska allmänheten
bekant med de viktigaste arbetena inom utlandets
litteraturområden. Den ekonomiska depressionen under den första tiden
av Gustav Adolfs regering hindrade honom väl att genast sätta
denna plan i verket, men han övergav den därför icke, och
redan 1616 fick Schroderus ett anslag av 100 rdr av tullen att
åtnjutas, så länge han låter av trycket utgå några nyttiga böcker.
Då bibeltiycket slutligen 1618 blivit fullbordat, hade Gustav
Adolf emellertid fått rikligare medel till sitt förfogande.
Under den första tiden användes bibeltryckstunnan till flera
olika ej alltid litterära ändamål. Så t. ex. erhöll Uppsala
domkyrka härifrån medel till koppar för takbeläggningen.
(Riksreg. 1622, s. 54.) Likaså anvisade konungen härifrån
medel till anläggandet av ett ryskt tryckeri i Stockholm för
den svenska kronans ryska undersåtar, och boktryckaren,
Petter von Selow, som 1618 inkallades i riket, erhöll
sedan ett anslag av 150 riksdaler för att trycka och utgiva
ryska böcker. Men den plan, till vilken Gustav Adolf redan
1612 givit utkastet, fasthöll han dock och skapade av
bibeltryckstunnan en litteraturfond, genom vilken en följd av
viktiga arbeten bekostades, som ingen svensk förläggare skulle
hava vågat eller kunnat utgiva, men som nu tack vare
regeringens hjälp översattes och trycktes. Redan kort efter 1618
gjordes troligen ett stort anslag till litteraturen, nämligen
till Tegels Gustav Vasas historia". Den utkom 1622 och är
visserligen tryckt av Reusner, men »medh Authoris eghet
0 Tegels historia var ett bland de voluminösare arbeten, som dittills utgivits, och
har i detta fall blott tre medtävlare, 154* oc^ 1618 års biblar samt ett fullkomligt
jätte-128
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
