Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1611—1718 - Schroderus och bibeltryckstunnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Osianders Then Christeligha Kyrkiones Historia, av vilken
alla tre banden tyckas hava utgivits samtidigt. Men efter
detta kraftprov dröjde det ända till 1643» innan Schroderus
framträdde med något liknande, och orsaken var tydligen,
att hans årsanslag under dessa ekonomiskt tryckta tider
in-dragits. Bibeltrycktunnan var ju en skatt på prästerskapet, och
detta sökte också att få den avskaffad. Men på ståndets
besvär svarade regeringen 1633, att »biblietryckestunnan moste
så nu som tillförende præsteradt blifwa». Vid nästa riksdag
förnyade prästeståndet sina besvär, och nu visade sig
regeringen mera tillmötesgående: »Till hwad arbete och böcker
trycketunnan här till kan wara ahnwändt, wil H. K. M:t
nådigst inquirera låta, och sedan den förordning göra, at
trycke- eller Bibell-tunnan användes till Gudz Försambling
och Fäderneslandzens nytto». Redan nu tyckes Schroderus
hava blivit av med sitt anslag, men i brev av den 23
oktober 1634 förklarade regeringen, att Schroderus ännu skulle
få behålla trycktunnan, ehuru befallning redan utgått om
dess indragning. Måhända var det hänsyn till arbetet på
Osianders väldiga kyrkohistoria, som nu höll regeringen
tillbaka. Men fristen blev endast kort, ty genom ett kungl. brev
av den 27 juli 1637 bortföll hela bibeltunnan och utbyttes
mot ett anslag från församlingarna till Stockholms Barnhus
och krigsfolkets hospital. För framtiden var Schroderus
således hänvisad till att leva blott av sin penna. Hans båda
nästa böcker, Then Romerske Kyrkiones wederstyggelige
Förföljelse och Reformation (1637) och Ægidii Albertini Thet
Q,winlighe Könetz Lustgård (1638) äro dock ganska tjocka
böcker. Båda publicerades av »Translatoris egen Typographia».
Men hans nästa bok, en översättning av några
dödsbetraktelser av Philippus Mornæus (1639), är icke längre tiyckt på
hans eget tryckeri, utan i Västerås, där han då befann sig.
I dedikationen till riksförmyndarna nämner han, att han hade
många skrifter färdiga, som han ville låta utgå av präntet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
