Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1611—1718 - Wankijf och Burchardi - Litteraturens fattigdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att på annat sätt puffa för sina böcker. Så skriver han i
ett Advertissement, som åtföljer Psalmboken av 1698: »Såsom
nu hwar och en wäl sinnader här vtur lärer dömma kunna,
at the Psalmböcker, som allaredan tryckte och härefter hoos
migh tryckas kunna, så wäl hwad thet skiöna trycket och
goda Papperet anbelangar, som jagh ther til tager, som ock
then flijt, som jagh vthi Correcturen hwar gång at anwända
hoos mig beslutit, the bästa Editioner lärer wara.»
Något stort förlag var Burchardis likväl icke, och hans
litterärt mest betydande förlagsartikel var väl Les Comedies
de Terence svivant la nouvelle traduction de madame
D’Acier traduites en Svedois, vars första volym utkom 1699
till ett pris av tio dal. och åtta öre; den andra och tredje
delen utgåvos resp. 1700 och 1708, också med åsatta priser.
Dessa voro de förnämsta förläggarna i Stockholm. Såsom
vi sett, utövade även stiftsstädernas boktryckare en
självständig förlagsverksamhet, särskilt Boetius Hagen, Günther och
Grefwe, men denna har jag redan haft tillfälle att beröra
och vill därför ej upprepa det sagda. Förlagen bestodo nästan
uteslutande av skolböcker, andaktsskrifter och »skillingtryck».
Litteraturens fattigdom.
Av den föregående framställningen torde framgå, att den
svenska förlagsverksamheten under 1600-talet ännu var ganska
svagt utvecklad, även om den tagit jättesteg framåt sedan det
föregående århundradet. En mycket stor del av alla böcker,
som trycktes, utgavs fortfarande på författarens förlag eller
med välvilliga gynnares hjälp. Den statens
förläggarverksam-het, som Gustav Adolf sökt skapa, kunde under hans
efterträdare icke fullföljas, och ehuru snart sagt hela den
vetenskapliga litteraturen mer eller mindre bekostades med
statsmedel, kunde dock en författare eller boktryckare, som förlitat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>