Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1611—1718 - Censuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tes denna censur också till bokhandeln; först efter erhållen
approbation av vederbörande fick en bok försäljas.
Anmärkas bör dock, att konsistorierna bibehöllo sin
gransk-ningsrätt, ehuru under Kungl. Maj:t och Kanslikollegium
såsom högsta instans. Man finner därför ofta, att ett arbete
granskats först av ett konsistorium och sedan av
Kanslikollegiet, som var vida friare i sin uppfattning och därför ofta
tillät arbetets tryckning, ehuru detta avstyrkts av det
ren-lärighetsivrande konsistoriet.
Den arbetsbörda, som härigenom lades på kansliets
tjänstemän, var emellertid för stor, och 1686 nödgades man därför
inrätta ett nytt ämbete inom kansliet, nämligen censor
libro-rum. Men utom censuren över litteraturen erhöll denne ock
andra uppdrag, så att hålla ett register över de
bokprivilegier, som Kungl. Maj:t utfärdat, vilket, såsom vi redan sett,
var i hög grad nödvändigt, då regeringen ofta till olika
förläggare utfärdade privilegier på samma bok. Vidare fick han
en rent estetisk granskningsplikt: »Såsom här i Stockholm
en hop brud- och begravningsskrifter och annat slikt esom
offtast upläggies, som merendels pläga wara odugelige både
quoad materiam et stylum, så må han dem under sin censur
antaga och, utan at referera till cancelliet derom, de dugelige
med ett imprimatur underskrifwa, och om de finnas
odugelige, förargelige och anstötlige emot religionen, statum
publi-cum et bonos mores strax förkasta. Men hafwa de eljest
något fehl uti elaboration och styl och äre utan art, så
be-höfwer han intet beladda sig med dess rättande, men wijsa
dem till Professorers och Scholemästares correctioner.»
Denna rättighet att estetiskt och språkligt granska alla till
censur inlämnade skrifter förvandlade emellertid, såsom vi
sedan skola se, frihetstidens censores librorum till ett slags
kriarättare. Men en dylik granskning drog naturligtvis tid,
och böckernas utgivande fördröjdes härigenom högst
väsentligt. En god sida hade emellertid denna granskning med
2^5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
