Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - Censors sportler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Boktryckerisocieteten var naturligtvis livligt intresserad av
att få denna avgift avskaffad och gjorde upprepade försök i
den vägen. Vid sammanträdena den 14 december 1754 och
25 januari 1755 gjordes framställningar härom, men utan
påföljd. Den 26 november 1757 förnyade Societeten sin anhållan
med bifogande av Nyströms nyss anförda skrivelse. Men ej
heller då tyckes kanslikollegiet hava uppmärksammat saken.
I en inlaga av den 5 maj 1758 var emellertid Oelreich själv
nog oförsiktig att beröra ämnet. Censor — yttrade han
(R. A. Kanslikoll. Ink. Skriv. E. IV, 18) — måste »wara förbunden
at igenomläsa det odugeligaste som gifwes, ja ända till
pas-quiller, och när sådanne odugelige skrifter improberas, lemna
de dem qware utan någon ärkänsla. Detta giör Censorens
arbete odrägeligt, men om det blefwe auctorerne pålagt,
at när de til censure ingifwa någon skrift eller bok, de då
tillika betala Censure afgiften förut, antingen boken eller
skriften approberades eller improberades, så giorde det
auc-torerna warsammare uti sina skrifter.»
Kanslikollegiet, som vid denna tid råkat i gräl med Oelreich,
slog nu genast ned på denna notis:
»Collegium kunde sig häröfwer nu så mycket mindre yttra,
som det ej hade sig bekant, at något förordnande är för handen,
hwilket tillägger Censori Regio rättighet at af auctorerne fordra
särskilt betalning; hwarföre Collegium ock fant nödigt at
igenom Extractum Protocolli infordra des närmare yttrande,
hwar-på han grundar denna sin således äskade särskilta betalning.»
Såvitt jag kunnat finna, nöjde sig Oelreich troligen med att
läsa kollegiets extractum protocolli utan att besvära kollegiet
med något svaromål.
Boktryckeri-Societeten gav dock icke med sig, utan
inlämnade 1761 en ny klagoskrift till kanslikollegiet, som den 30 juli
infordrade Oelreichs »skyndsamma utlåtande, huruwida sådana
afgifter erläggas och i sådan händelse, hwad authorisation
de ega». Oelreich gjorde sig ingen brådska, och den 10
decem-3o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>