Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - Salvius’ angrepp på bokbindarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aldrig efter, »ej eller bry de sig om at taga henne med sig
til marcknader och göra henne bekant i landet, utan
förläggaren måste i långa tider se sina nya förlager ligga
fruktlösa, til des han igenom trägna notificationer i allmänna
Tidningar hunnit göra boken något bekant, och om lyckan
så fogar, at en eller annan frågar efter henne i
Bokbindare-boderna, så kunna de omsider köpa några få exemplar, så
framt de få köpa henne för en dalers mer eller mindre bättre
köp, än boken eljest ordinairt går och gäller, men i annor
händelse kunna de wäl sammansätta sig och aldrig köpa
något enda exemplar af hela förlaget, och då är Förläggaren
alt för illa deran».
Värdefulla förlag våga de själva sig aldrig på — helt
naturligt, »ty hwad förstånd och eftertancka eger wäl en sådan
skråmästare om sjelfwa handelen, som ej annat lärt ifrån sin
barndom än binda in boken?» Det enda han begriper är
att stegra priset på de böcker, som allmogen nödvändigt
behöver. För det syftet »är ingen bättre utwäg än at stänga
Förläggarena ifrån den billiga frihet at sjelfwa få låta binda
in och sälja sina förlager. Derföre har han knapt blifwit
mästare i sit ämbete, förr än han uprättar en liten bod och
tycker, at Bokhandelen i riket är en sådan rättighet, som
nödwändigt följer med hans mästerskap.» Sådana äro våra
inhemska boklådor. »Om nu 12 sådana Boklådor finnas i
Stockholms stad, af hwilcka hwar och en måste nödwändigt
wara försedd med en Person, så uträtta säkert dessa 12
personer ej mer om dagen, än en enda mycket wäl kunde
bestrida, hwilcket är en omständighet, som ej litet bidrager
til Swenska böckers dyrhet.» Man tänke blott på lön åt
tolv personer och hyra för tolv bodar.
Men bokbindarnas privilegium gör ej blott böckerna dyrare
— varöver så mycket klagats — utan det gör dem ock sämre.
Ingen vågar nu förlägga en väl och vackert tryckt psalmbok
eller bibel. »Mit sista Bibelförlag kostade öfwer 1700 dal.,
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
