Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - Det fixa bokpriset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Exemplarer, auctorerne sådant allmänneligen sig undandraga
än under en, än åter någon annan och gemenligen then
före-wändning, at arbetet icke är ämnat til salu, utan endast til
utdelning bland wänner och bekanta, så hafwa Societetens
Ledamöter trodt prisets utsättjande på sådane wärck böra så
litet äga rum, som om sådant skulle ske med Bröllops-,
Graf-och hwarjehanda Gratulationsskrifter, hwilka för heder och
icke för winning skull påkostas» (R. A. Kanslikoll. Ink. Skriv. E.
XIII, 9 den 8 mars).
Kanslikollegiet ställde sig på samma ståndpunkt som
So-cieteten (Prot. 13 mars 1766) och höll före, att »boktryckeriernes
bestånd säkert ödelädes, om de skulle twingas at i en mera
än dubbelt tiltagen dyrhet lämna samma pris som förut».
Att utfärda någon ny taxa vore dock ej rådligt, då den till
äventyrs lika snart måste återkallas. Kollegiet ansåg sig därför
ej kunna lägga någon strängare hand vid författningarna än
att skaffa rättelse, när en alltför omåttlig stegring spordes,
»ty för at i allmänhet stadga något, fordrades att med
Boktryckaren ingå i räkning, hwad å ena sidan des uplag honom
kostar och å den andra hwad winst han til sitt underhåll
bör hafwa — ett twång, som ingen af de öfrige och aldra
enfaldigaste näringsrörelser i Riket är underkastat och hwilket
des utom öfwerskrider Collegii göromål. Den särskilda
anmärkta omständighet af prisens tryckande på böckerna ansåg
Collegium betänklig at påyrka, hälst då auctorerna på egit
förlag uplägga piecerne, som här mycket sker. Då priserna
skulle uträknas efter antalet af exemplaren och owisst är,
om hälften eller en fjerdedel däraf kunde af auctoren
föryttras, wore det at genom en åtwungen förlust decouragera
honom och andra. I et land där gode auctorer äro rare och
i proportion af folkmängden ej kunna annat wara, är så
mycket angelägnare at upmuntra dem. Uppå dem beror i
gemen at säga litteraturen samt följakteligen tryckeriernas
rörelse och upkomst.»
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
