Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - Det fixa bokpriset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
boktryckeriidkare steg nu till 300 ä 400 daler smt. om året
utom de personella avgifterna. Det privilegium, de förut
haft, att vara fria från inkvartering, hade nu upphävts,
likaså deras rättighet att sälja inbundna exemplar. Härigenom
hade omsättningen helt naturligt blivit betydligt mindre, och
bokbindarna hade nu bättre tillfälle att »twinga Boktryckarne
at lemna på Exemplaren en alt för dryg rabatte, som de
pretendera ofta til långt mer än 25 procent».
Boktryckerierna hade därför icke kunnat bibehålla de gamla prisen —
det ville Societeten erkänna — men de hade icke överskridit
den gräns, som den allmänna prisstegringen oundgängligen
fordrat, och de hade icke vågat taga samma priser, som
betalades för utländska, tullfritt införda skrifter. Tom Jones
på franska hade kostat 29 daler exemplaret, men den svenska
översättningen, som utkommit under den dyraste tiden, hade
avyttrats för 15 dal. kpt. I allmänhet hade boktryckaren
blott tagit 3 å 4 styver arket för sådana arbeten, som förr
alltid kostat 2 å 3.° Även under den dyra tiden hade de
boktryckare, som tryckt åt de privata förläggarna, ej av dem
fått mer än 5 öre kpt. arket, men väl därunder, 4 och 3 öre
arket, papper och tiyckarlön däruti beräknade. Men sedan
hade exemplaren blivit ganska dyrt försålda, såsom »til
nemp-ne Riksdags Predikan wid nästl. Riksdagz början til 24
Öre arket, den utkomne Prof Psalmboken til 16 öre arcket,
Boken ärlig Swensk til 18 öre arcket, med flere för auctorer
eller upläggare försålde tryckte skrifter på samma sätt».
Vid sista riksdag hade vederbörande sekreterare fått
förlagsrätten till utskottens betänkanden, vilka i följd härav
blevo orimligt dyra, ehuru de kunde säljas tack vare
allmänhetens nyfikenhet, »men Boktryckerierne hafwa härwid intet
annat njutit än en simpel, i det nogaste betingad trycklön.
Och när någon gång en Boktryckeri-Idkare, i afsigt på någon
mera billig förtjenst än endast tryckarelönen, med en sådan
0 En styver var 1 öre silvermynt eller 3 öre kopparmynt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
