Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - Bokhandeln efter 1756
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att detta werkställa emot utbyte af Swenska böcker,
hämtade icke ifrån ett enda tryckerie, som härtils skedt, utan
ifrån alla tryckerier i riket, der lärda, smakliga och nyttige
böcker upläggas, på det den swenska litteraturen och swenska
snillet såmedelst widsträcktare må blifwa känt än en slik
till några wissa böcker inskränkt byteshandel intill denna
stund kunnat medgifwa».
Ansökningen remitterades till Oelreich, som tillstyrkte den
med hänsyn till nödvändigheten att driva upp den svenska
bokexporten på utlandet (R.A. Kanslikoll. Ink. Skriv. E. XIII, 18). Men
därefter fortsätter censor: >Wi hafwa icke en gång en rätt
Bokhandel inom riket, utan alt skockar sig uti denna
staden; de öfrige orter måste med dryg kostnad och
corre-spondence härifrån förskaffa sig någre af de böcker, som
rycktet besynnerligen utropt eller hwad avisorne
otilräcke-ligen och med blotta titulen gifwit tilkänna. I brist häraf
har denna gren af Bokhandelen fallit uti ostuderade och
oförfarne Bokbindares händer, hwilka dock ej andra böcker
på marknader kringföra än Biblar, Psalmböcker, Catecheser
och abc-böcker och några få andeliga tractater, understundom
någre swänska Postillor. Andra såsom Politiska, Historiska
och CEconomiska böcker och skrifter får man sällan se
kringföras, hwilket gör, at lärda män hos oss, ehuru hugade de
än wore at uti alla slags wettenskaper utarbeta nyttiga böcker
och skrifter til allmänhetens inom oss och äfwen til
utländ-ningens fördel, nödwändigt måste til deras egen skada hwila,
efter ingen eller ganska ringa afsättning gifwes, och tåla en
oförskyld tilwitelse, at de swenska lärde äro lata och ej i
stånd at utgifwa något betydande i litteraturen. Herr
archi-atern von Linné och Professor Gottschalk Wallerius äro
nästan de endaste, som genom Directeuren Salvii bemedlande
och Byteshandel fått något utrymme, hwarutaf man nogsamt
kan döma, huru nödigt det är at befordra Askergrens
ansökning uti den förra grenen af Bokhandelen och Bengt
lO^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
