Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - Bokhandeln efter 1756
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Holmén uti den andra, hwars anhållan nu ligger inne hos
Höglofl. Kongl. Collegium. Jag har redan upmuntrat denne
Holmén at antaga denna senare slags Bokhandel, emedan
jag funnit honom wara en studerad man; han har ock gifwit
prof deraf med sina wackra skrifter, dem han dels sjelf
utarbetat, dels ock ifrån främmande språk öfwersatt.»
Askergren erhöll också det begärda privilegiet, och även
Bengt Holmén, om vilken Oelreich talat, fick sin ansökan
beviljad. Till kanslikollegiet hade denne skrivit (R. A.
Kanslikoll. Ink. Skriv. E. XIII, 15): »Ehuru här i Staden synes wara et
tilräckeligt antal Bokhandlare, så äro dock de fläste af dem,
som endast drifwa utländsk Bokhandel, men ganska få, som
nöjaktigt sköta den inrikes, och snart ingen, som til
Allmänhetens nytta kringsprider eller på marknader til salu håller
wåra swenska Böcker och Skrifter, som nu i hwarjehanda
ämnen så ömnigt börja komma i dagsljuset. Och ehuruwäl
Bokbindare stundom besöka de närmaste marknader, så hafwa
de dock merendels intet annat med sig än några af de
wan-liga gamla Scholæ-böcker jemte Catecheser, Psalmböcker och
Postillor; men af andra gudeliga och upbyggeliga böcker,
som ock i synnerhet af de in Politicis och æconomicis
utkomna mycket nyttige och för gemene man äfwen
nödwän-dige swenska skrifter och handlingar är i landsorterne så
wäl som på marknader aldeles ingen tilgång och knapt
kunskap om, hwaraf händer, at en stor del af de bästa skrifter
och förlager bli på Boklådorna och Tryckerierna qwarliggande
och omsider til maculatur försålde.»
Bokbindarna hade saknat all bildning, under det att Holmén
däremot under fem års tid studerat vid Uppsala universitet
och sedan uppehållit sig såsom informator. Han ansåg sig
således väl kvalificerad för yrket.
Den mest betydande av de tre, som 1766 erhöllo tillstånd
att öppna boklåda, var likväl Joh. Christoffer Holmberg,
vilken, såsom vi sedan skola se, blev både boktryckare och
14—220873 3 r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>