Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - Landsortens bokhandel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Strängnäs fanns däremot icke någon boklåda, men lektorn,
medicine doktor A. J. Segerstedt, som 1798—1802
arrenderade tryckeriet, sålde därifrån även böcker, som han
mottagit i kommission.
Den största bokhandelsrörelsen var dock den, som i
Västerås drevs av den yngre Horrn. Men som vi minnas,
ansågs denna rörelse delvis olaglig, enär han var boktryckare
och ej bokhandlare. Den tryckta förteckning, som han 1767
gav ut över de böcker som beslagtagits, visar ett även för
Stockholmsförhållanden ovanligt väl sorterat lager. Och här
skola vi ock erinra oss, att denna bokhandel ej var inskränkt
blott till Västerås, utan att Horrn med sitt lager for omkring
till olika marknader i riket.
Om den litterära efterblivenheten i de mindre städerna får
man kanske den bästa föreställningen genom handlingarna
rörande ett förslag, som av konsistoriet i Härnösand 1754
framlades om inrättandet av en boklåda i staden.
Konsistoriet hemställde, »om icke någon studerande person der å
orten kunde tillstånd lemnas att under consistorii disposition
och inseende sig till försälgning anskaffa allehanda till
Gym-nasii och Scholæungdomens behof nödiga betrachtelser, Böcker
och Oeconomiske skrifter samt om icke en sådan Bokhandlare
kunde tillika för Kongl. Wetenskaps academiens räkning få
besörja almanachs-försäljningen». Framställningen
remitterades till Boktiyckeri-Societeten, som naturligtvis livligt
förordade den. Genom en ökad landsortsbokhandel »wore till
förhoppandes, att ej, som hittils skedt, en ringa och ofta
ingen af sättning warit på åtskilliga härliga arbeten, som i
många år och manna-åldrar legat oförsålde til förläggarenas
kännbaraste förlust». Societeten vore övertygad om att en
dylik landsortsbokhandel »med tiden kunde blifwa en
särskildt näring och löna mödan, när folcket i de aflägsne orter
ifrån barnaåren blefwe upmuntrade och hade tillfälle att
söka sådant, som kunde lända dem till upplysning och under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
