Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - Förlagsrätten efter 1752
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna uppfattning först genom en serie rättsfall och
tvistig-heter blev fastslagen. Enligt vad den yngre Horrn skrev
1756, fanns det flera olika slag av förlagsartiklar: »Somlige
äro af Kongl. May:t i nåder wärckeligen ännu
Privilegierade, somlige hafwa warit Privilegierade, andra åter, som
hafwa warit til och med 12 arck, äga en Sort Privilegium
i anledning af Kongl. Maj:ts nådige reglemente för
Bok-tryckerierne af den 12 augusti 1752 Art 3 § 3, och ytterst
äro sådane Böcker eller Skrifter, som äro öfwer 12 arck och
aldeles icke priviligierade, för hwilcka upläggningsrättigheten
endast grundar sig på kiöp eller afhandling med Auctoren»
(R. A. Kanslikoll. Ink. Skriv. E. XIII, 12).
Någon ny förlagsrätt kom icke till stånd före 1810. Det
förslag till nytt boktryckerireglemente, som uppsattes 1795
och 1796, blev aldrig godkänt och innehöll heller icke några
betydande ändringar. Viktigast är § 3: »All eftertryckning
af större och mindre arbeten i Sverige uplagde,
undantagande hvad i Recensioner i Tidningar kan inflyta, förbjudes
inom en tid af trenne år, det året oberäknadt då första
up-lagan skedt, vid Tre Riksdaler 16 sk. vite, de återstående
exemplarens confiscation samt ersättning i penningar för the
förskingrade Exemplaren efter de pris, hvartil de föryttrade
blifvit, förste upläggaren likväl obetaget at inom samma tid
besörja en ny upplaga, om han dervid sin räkning finner,
sedan han förut Vårt nådiga Privilegium erhållit.» Vad
boktryckarna härmed menat, är svårt att förstå. För det första
kan förslaget väl blott avse sådana större eller mindre verk,
som utkommit utan privilegium, ty de privilegierade voro ju
skyddade under privilegietiden, som alltid var längre än tre
år, och för det andra bör väl upplagan hava varit utsåld,
innan förläggaren tvingats att trycka en ny. I så fall avsåg
man att skydda förläggaren en viss tid, även efter det att
upplagan slutsålts, ehuru tiden här räknas från bokens tryckår.
Att detta varit den mening, man ej kunnat uttrycka, synes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
