Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - Utomståendes privilegiiansökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pel. Samma år som Olof von Dalin avlidit, begärde magister
Pehr Rudin ett privilegium exclusivum i 10 års tid på hans
skrifter. Såsom skäl anförde han, att han av Dalin »fått
tillstånd att under hans inseende få göra samma upplaga,
hwartill jag har fullkomlig samling». Arvingarna protesterade
mot en nåd, som skulle göras Rudin »på allmänhetens och vår
bekostnad», och i stället anhöllo de om privilegiet, vilket
ock tilldelades dem.
Rudin hade åtminstone något skäl för sin begäran, Gustaf
Dahlman däremot intet, anför i varje fall knappt några, som
kunna så anses: »Som man förnummit, at brist finnes på
nödiga exemplar af Hyphoffs Inledning til gamla och nya
Swenska Historien och bemälte bok ganska tienlig är för
begynnare, som i wår Swenska Historia tänka göra framsteg,
så har iag tänkt låta den samma på min bekostnad å nyo
uplägga, allenast iag thertil kunde erhålla Eders Excellencers
och Höglofl. Kongl. Cancellie Collegii tilstånd, hwarom iag
giör mig så mycket mer hopp, som Auctoren för detta landet
jyrndt för sina grofwa förbrytelser och utom des des
privilegium redan expirerat.» På dessa skäl begärde han 10 års
privilegium på Hyphofs arbete, men då dennes hustru Brita
Lindfors samtidigt anhöll därom, var regeringen nog rättvis
att tilldela det åt henne. Av samma art var den begäran,
som en bruksbokhållare Fredrich Engzelius 1755 kom fram
med, nämligen att få förlagsrätten till Henels Florerande
Sverige, varå privilegietiden utgått. Han tänkte utgiva en
ny upplaga »på egen bekostnad», beräknade utgifterna till
20,000 daler smt., men ville ej våga en så stor summa utan
ett privilegium. Då Henel avlidit barnlös, blev Engzelii
ansökan av Kungl. Maj:t bifallen.
Ett annat exempel visar ännu tydligare, huru svag
författarens äganderätt var. Erik Benzelius hade avlidit 1743 och
hade som bekant flera barn. Men icke dess mindre anhöll
en vice häradshövding Göransson om privilegium på ett av
188
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
