Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - Utomståendes privilegiiansökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Benzelius författat, men icke utgivet arbete. Till
kanslikollegiet skrev han: »Sedan någon obekant har i Påst-tidningen
Nr. 41 låtit inf öra protest emot tryckandet af framl.
Ercke-Bisko-pens Her Doctor Erik Benzelii Collegium M. S. in Historia
Patriæ, hwarom tillförene i Post-tidningen Nr. 27 blifwit
Kundgjordt, altså och emedan ej wetterligit är, å hwad grund
i Lag och Kongl. Förordningar thenna protest sig grundar,
hälst förmodeligen ingenstädes finnes förbudit at låta trycka
ett från fel urskildt och med wederbörlig censur försedt
Manuscript, som i några och fyratyo åhr blifwit af
weder-börande Innehafware försummat at til thett allmännas tjänst
utgifwas, men icke thesto mindre såsom ett publiqut och
gällande Document i andra böcker, skrifter och handlingar
finnes åberopadt.» Då han nu var ägare av en god avskrift,
så anhöll han om privilegium på en upplaga av boken
(R. A. Kanslikoll. Ink. Skriv. E. XIII, 2). Men försöket misslyckades
därigenom, att författarens son, professor C. J. Benzelius, också
anhöll om privilegium, och denna anhållan, men ej Göranssons,
blev av Kungl. Maj:t bifallen (Kanslikoll. prot. 1759).
Ännu ett exempel kan anföras. 1752 anhöll baron Palmqvist
om Kungl. Maj:ts nådigaste privilegium på en ny upplaga
av avlidne professor Celsius’ Arithmetica. Häremot
protesterade förläggaren, Kiesewetter, som ansåg, att han var den
ende, som hade rätt att ånyo upplägga denna bok, »emedan
han ofwannämde arbete af dess auctor sig tilhandlat,
detsamma på egen bekostnad uplagt, hwaraf en stor del af
Exemplaren skola ännu oförsålde blifwit honom på händerne
liggande, hwarjemte han som ett skiäl anförer, att han wid
sednaste uplagan rådfrågat Professoren Strömmer och
Observatören Hiorter, huruwida Prof. Celsii Arithmetica
be-höfde till sin text några anmärkningar, hwarå han berättar,
det honom blifwit swarat, att densamma wore i sig sielf
så lätt och tydelig, att någon ändring eller förbättring ei
wore af nöden».
185
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
