Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - Antikvitetsarkivets boktryckare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
til exemplaren ej warit i archivo utan hema hos H.
Secre-teraren Helin, hwarföre de beklagat sig, at om dessa
exem-plaria såsom alla andra, hwilka pläga försäljas, warit i en
.boklåda lagde, men ej i archivum, hwars belägenhet ej många
weta af, de då mycket snarare och utan mycken fåfäng gång
och tidsspillan, hälst för de ifrån landet sig infinnande köpare,
kunnat exemplaren bekomma.» Förlaget såldes till
allmänheten således i själva arkivet av någon vaktmästare, och då
arkivet endast två gånger i veckan var öppet, gick handeln
helt naturligt ej vidare undan. Biörner hemställde därför,
»om icke emot wanlig ringa afgift alla befintliga exemplaria
måge til någon bokförare emot quittence lemnas samt slikt
til köparnes rättelse i Posttidningarne kungiöras, hwilket
dock af H. Secreteraren Helin ännu ej blifwit giort, förutan
det jag en el. annan gång det funnit nödigt til at därigenom
få sälja min tertial, den jag i boklådan haft liggande» (R. A.
Kanslikoll. Ink. Skriv. E. XIII, i).
Samma bild av Antikvitetsarkivets oerhörda slöhet såsom
förläggare får man av den märkliga skrivelse, som Berch
inlämnade den 2 mars 1750 angående Antikvitetsarkivets
omorganisation. Sedan han påpekat arkivets obetydliga
tryckanslag, fortsätter han: »Det som Staten består, är icke rätt
ansenligt, men det kunde dock göras större igenom
Bokhandeln. Många, som i Swerige låtit utan subscription trycka
sina arbeten, särdeles antiquitets archivum, hafwa klagat
der-öfwer, at de ej haft afgång och at exemplaren blifwit liggande
til last. Skulden består til en del deruti, at man ej haft någon
swensk boklåda, hwarföre böcker mången gång blifwit dyrare
kiöpte på auction än hos auctorn sielf, som haft hundrade
tahls exemplar på händren utan at kunna sällja dem. Altså
skulle ej wara otienligt, om en booklåda inrättades endast
af i Swerige tiykta saker, så wäl hwad publicum som private
personer låta uplägga, och om en af Wachtmästarne blefwe
factor för utsälgningen emot en liten rekognition. På de
222
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>