Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - De fromma förlagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vad det förefaller fick hon icke ens det begärda privilegiet,
och i varje fall utfärdades ett nytt 1741 — således före tio
år — för bokbindarna Johan Wilhelm Schlothauer och
Arvid Carlbohm. Grevinnans upplaga trycktes nämligen
1732 och har — egendomligt nog — av Broocman dedicerats
till grevinnan Piper, som »ey utan en stor bekostnad
befordrat thett samma (verket) til offenteligit tryck igenom en så
ansenlig upläggning af några tusende Exemplarer». Priset
för den tjocka boken hade tack vare hennes frikostighet
satts så lågt som till 5 daler kpt.
Ett annat dylikt »fromt» förlag från samma tid har jag
också antecknat, ehuru med fromheten här även förenade
sig den ortografiska fanatism, som alltid tyckes hava funnits
i Sverige. 1721 inlämnade Svedberg en begäran att få trycka
bibeln utomlands, enär den då skulle kunna säljas till det
billiga priset av 5 daler smt., och särskilt hade Svedberg
tänkt sig, att upplagan skulle skickas till den svenska
församlingen i Amerika, för vilken Svedberg som bekant varmt
intresserade sig. Såsom förläggare till detta arbete hade han
skaffat en »gudfruchtig man», vars namn icke omtalas, men
som tydligen icke ville göra någon affär, utan endast verka
för bibelns spridning. Men Svedberg var en ivrig nystavare,
och det gjorde honom misstänkt. Censor föreslog, att
Svedbergs begäran skulle bifallas, »lärandes den befarade
skillj-achtigheten i ortographien och elliest kunna förhindras, om
han antydes att icke tillåta deri någon ändring». Men Arvid
Bernhard Horn höll det »betänkeligit at lemna biskop
Swedberg tilfälle at deruti låta införa sin ortographia af Schibbolet;
derföre bör man se sig före» (R. A. Kanslikoll. prot. 5 april 1721).
Efter åtskilliga överläggningar beslöts dock, att Svedberg
skulle få tiycka bibeln — men med samma stavning som i
1703 års upplaga. Därefter uppstod emellertid en annan
svårighet. Den Kungl. boktryckaren Werner inlämnade
nämligen ett anbud på tryckningen. Men därmed var
Sved
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
