Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden efter 1810 - Författarhonoraret - Förläggareföreningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De nuvarande författarhonoraren kan jag naturligtvis ej i
detalj angiva, då dessa ännu så länge tillhöra de
affärshemligheter, som varken författare eller förläggare anse sig böra
yppa. Men några allmänna principer torde dock kunna
anses som fastslagna. Den viktiga skolbokslitteraturen
betalas i regeln så, att författaren erhåller en sjättedel av
upplagans bokhandelspris. Ett skönlitterärt, ett historiskt etc.
arbete honoreras stundom på samma sätt, men ofta även
med ett visst pris per ark och tusen exemplar, någon gång
ock med ett visst pris per ark för ett antal exemplar, som
förläggaren själv bestämmer, i vilket fall överenskommelsen
endast synes gälla första upplagan, så vida ej uttryckligen
annat i kontraktet bestämts. I vissa fall — såsom särskilt
beträffande en berömd författares samlade skrifter — betalas
en viss summa i ett för allt för rätten att under skyddstiden
utgiva hur många och hur stora upplagor som helst.
Prosa-översättningar honoreras i regeln med en viss summa -— ofta
30 kr. — per ark, men med rätt för förläggaren att utgiva
hur stora och hur många upplagor han finner lämpligt.
Däremot torde det i Sverige vara ganska sällsynt, att en
författare honoreras efter det antal exemplar, som årligen
försäljas.
Förlag g a r ef ö rening a r n a.
För närvarande finnas sammanslutningar av alla de olika
yrkesgrupper, som hava med bokmarknaden att skaffa:
Bok-tryckeri-Societeten, Bokförläggareföreningen,
Bokhandlareföreningen och Författareföreningen. Av dessa är, såsom vi sett,
Boktryckeri-Societeten äldst. Genom 1810 års
tryckfrihetsförordning förlorade den sin officiella ställning såsom
yrkesdomstol, och för en längre tid sjönk den också ned till
overksamhet. Bibliotekarien Malmström, som 1809 var censor och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
