Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden efter 1810 - Palmblad. Bruzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den litterära rörelsen efter 1809 års revolution utgick som
bekant från ett studentkotteri i Uppsala, och det var också
där, som en ny art av förlagsverksamhet började. Den
anknyter sig till Vilhelm Fredrik Palmblads namn och förtjänar
en större uppmärksamhet, än som hittills kommit den till
del. Palmblad, som var född 1788 och 1806 blivit student i
Uppsala, hade där, som bekant, tillsammans med Atterbom
och några andra studenter bildat ett litterärt sällskap, som
fick det stolta namnet Aurora och vars syfte var att
reformera hela den svenska vitterheten. Men till den ändan
behövde man ett tryckeri, och Palmblad, som hade ett litet arv,
inköpte då tillsammans med en annan student, Axel
Sten-hammar, det Akademiska tryckeriet för 12,000 rdr. b:ko.
Detta tillträdde han på sommaren 1810, och redan förut hade
han av konsistoriet fått rätt att i Uppsala öppna en boklåda.
De materiella betingelserna för den nya litterära revolutionen
voro således för handen, och nu skedde också genombrottet.
Då Palmblad började, var han blott entjugutvå års student —
således ungefär vid Gjörwells ålder, då denne först uppträdde
på den litterära arenan. Men han var ingen Gjörwell. Han
var väl liksom denne en entusiast, visserligen icke för den
historiska forskningen, utan för vitterheten. Men han var
icke en opraktisk fantast, utan med all sin osjälviska
hängivenhet för de ideal, som han under hela sitt liv förblev
trogen, var han i grund och botten en realist med ett mycket
utpräglat sinne för verkligheten, visserligen i stånd till
uppoffringar, men med en mycket god blick för ekonomien.
Någon rik man blev han väl icke, men hans tryckeri, hans
bokhandel och hans förlag buro sig, och det var på detta
förlag, som den »nya skolans» arbeten utkommo. Det har
också en alldeles övervägande litterär karaktär, och man
märker lätt, att förläggarens huvudsyfte var att främja den
nya vitterheten. Det var han, som utgav den nya skolans
mest betydande kritiska journal, Svensk Litteraturtidning
410
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
