Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden efter 1810 - Palmblad. Bruzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningar av noveller till det billiga priset av 12, 16 eller 24
skilling. 1827 hade 36 nummer utkommit, vilka tillsammans
kostade 14 rdr. 28 sk. Även romaner ingingo i hans förlag,
och han var en bland de första, som introducerade Walter
Scott hos den svenska publiken. 1822 utkom nämligen på
hans förlag Bergslottet i Dumfries eller Stjern ty daren och
zigenerskan, d. v. s. Guy Mannering, vilken i den svenska
bokmarknaden endast hade en föregångare, nämligen Ivanhoe
(1821). Likaså gav han ut Sven Lundblads översättning av
Kung Lear, som förut förgäves hembjudits till J. P. Lindh.
Lindh skrev härom (1817) till sin bror: »öfversättare
öfver-springa mig dageligen med anbud af sine arbeten. Således
har en magister Lundblad från Upsala, conditionerande här,
utbudit en tragedi på vers, en annan ett historiskt arbete i
3 delar från franskan. Det förstnämnda har jag hos mig
till genomläsning, men [om] hvilket min hustru, som börjat
läsa det, säger, att verket är dåligt och förtjenar visst intet
att förläggas. Deremot tror jag, att det senare blir af mycken
förtjänst, när det blir öfversatt. Titlarna lyda 1) Konung Lears
Lefverne och Död. Sorgespel af Shakespeare. 2) Tableau des
Révolutions de 1’Europe par M. Koch. Paris 1814.»
Bruzelius visade sig även här såsom en framsynt man, som
vågade sig på Shakespeare, och han var en bland de första,
ty förut hade endast Macbeth kommit ut i svensk
översättning, av Geijer (1813), också på ett Uppsalaförlag, Palmblads.
Bland andra viktiga översättningar på Bruzelius’ förlag märka
vi Afzelius’ av Sæmunds Edda och Cnattingius’ av Snorres
Edda. Men däremot tyckes han icke hava vågat sig på
nyare svensk litteratur, ty i hans förlagskataloger har jag ej
funnit något betydande arbete av detta slag. I stället inlät
han sig på en annan art av svenskt förläggarskap, vilket på
ett ganska egendomligt sätt kontrasterar mot hans Bibliothek
der Deutschen Classiker. 1824 började han nämligen att
utgiva en serie av svenska skillingtryck, och en bland hans
4M
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
