- Project Runeberg -  Framställning af de förnämsta Esthetiska Systemerna / Första Delen. Från och med Kant till och med Hegel /
2

(1869) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hufwudpunkterna ett nytt ljus, och ehuruwäl han stannade wid det
resultat, att wi om det sköna ingenting objektivt kunna weta, så äro
dock hans subjektiva förklaringsförsök så lärorika och upplysande, att
det med skäl kan sägas, att lika så stor betydelse som hans
filosofiska system eger för den nyare filosofiens utweckling i allmänhet,
lika wigtiga äro hans undersökningar om skönhet och konst för
esthetiken. Alla de nu herrskande olika rigtningarne inom filosofi och
konstbetraktelse erkänna hans lära som sin utgångspunkt och han war
äfwen för esthetiken en Johannes, hwilken gick förut och beredde
wägen. Wi ämna derföre göra början med en framställning af hans
åsigter om det sköna.

Det dröjde dock ännu något efter Kant innan ett egentligt
system uppställdes. Under tiden ökades alltjemt erfarenheten genom
konst- och litterär-historiska forskningar; den wigtiga skillnaden
emellan det klassiska och romantiska idealet fastställdes och utwecklades,
Schelling uppställde principen af det ideelas och reelas enhet, på
hwilken grund hans närmaste efterföljare byggde, och snart
framträdde Solger med det första esthetiska system.

*



Innan wi öfwergå till den egentliga framställningen af wårt
ämne, anse wi oss böra lemna en, om ock flygtig, redogörelse för
de förnämsta för-Kantiska skönhetslärarnes åsigter.

Det war först då grekisk konst nått sin middagshöjd och så
småningom började att sjunka, som i Grekland gjordes mera betydande
försök att filosofiskt fatta konsten och det sköna. Athens Akropolis
stod färdigt i all sin bländande herrlighet, Phidias hade skapat Zeus
och Athene, Sophoklis dramer hade gått öfwer den atheniensiska
skådebanan, redan började poesien att falla i händerna på fräcka
skalder, som, skrytande af sin inspiration, förnedrade sången till att
smickra hopens lidelser, då Plato i sina dialoger — sjelfwa höga
konstwerk — började undersöka det skönas och konstens wäsende. —
Hos Grekerna war dock konsten så sammanflätad med lifwets öfriga
makter, att Plato, ehuru han war den förste, som under ett
gemensamt begrepp sammanfattade de s. k. sköna konsterna, likwäl icke
intresserade sig för konsten såsom ett särskildt område för mensklig
erfarenhet, utan betraktade den som medel för ernående af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamesth/1/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free