Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L
18 Jnledning.
begreppen, och besinna wi, att man wid undersökningen af det sköna
kan antingen rigta sin uppmärksamhet på det sköna objektet och söka
utforska, hwaruti deß skönhet består, eller ock fästa sig wid subjek-
tets uppfattning och i den söka skönhetens grundwilkor, så finna wi,
att bäde engelsmän och tyskar svalde den förra, objektiva wägen. Men
engelsmännen fästade sig endast wid den sinnliga gestalten och stan-
nade wid blotta yttre bestämningar; tyskarna deremot satte wäl ge-
stalten i ett beroende förhållande af något andligt, ett begrepp, men
det sanna förhållande emellan begreppet och- det sinnliga kunde de
icke utreda. Hos båda sinnes dock uppslaget till en subjektiv betrak-
telse af det sköna: hos engelsmännen genom den roll de wid upp-
fattningen tilldelade ät "det inre sinnet;" hos tyskarne genom Baum-
gartens bestämning, att esthetiken war wetenskapen om den sinnliga
kunskapen. På denna subjektiva wäg tages genom Kant nästa
steg framåt.
Men innan tvi öfwergä till Kant, måste tvi omnämna ett par
män, genom hwilkas konsthistoriska och litterärhistoriska forskningar
en fast empirisk grund bereddes, hwilken filosofien måste bemäktiga
fig, innan den kunde tillfredsställande lösa det esthetiska problemet.
Främst står Winkelman, hwars konsthistoriska skrifter wisade wägen
till antikens rika skönhetswerld, och som, enligt Solgers uttryck, öpp-
nade för de nyare den lefwande källan till den äkta känslan af det
sköna. Jcke mindre inflytande utöswade Lessing, den tyska bildnin-
gens heros; han krossade franska smaken, renade begreppen om dra- «
matisk konst och försökte fastställa gränsorna emellan poesi och bil-
dande konst. Winkelmans och Lessings olika uppfattning af skönhet
föranledde striden om det sköna skulle bestämmas som det karakteri-
stiska eller som det ideala. Denna twist berodde på ett mißförståndz
ty hwad W. yttrat frän skulpturens synpunkt, bestridde Lessing från
poesiens och måleriets. Flera blandade sig i striden, såsom Göthe
och hans omgifning; Schelling och Solger bidrogo till frågans af-
görande, hwilken dock först på sednaste tiden kan anses löst, i det man
funnit, att hwad som menades så med det ena som med det andra
af dessa uttryck är för det sköna lika wigtigt, och att således båda
böra sinnas i ett konstwerk, om äfwen i enskilda konster och konst-
arter det ena eller det andra är öfwerwägande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
