Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledning 1 7
en formel, som smäfwade öfwer föremålet, ett af förfärdigaren upp-
stäldt begrepp, som stoffet måste underordna fig. Derföre kunde
hwarken B. eller hans efterföljare skilja det skönas fullkomlighet från
det ändamålsenliga, ty allt som motswarar sitt ändamål är ju också
fullkomligt; de kunde öfwerhufwud alls icke förklara det sköna, och
en af skolans æsthetici (Snlzer) gör fruktlösa försök att skilja det
från det goda. Nu tyckes wål B. skilja den« fullkomlighet, han
tillägger det sköna, från andra-slag af fullkomlighet genom det tilläg-
get, att den förra år föremål för sinnlig åskådning. Men härigenom
intraßlar han sig blott ännu mera. Tyen fullkomlighet, som beror
på ett icke i tingen sjelfwa liggande, utan deröfwer swäfwande be-
grepp, kan aldrig warseblifwas. Men åswen om man lemnar
detta derhän, så innebär dock hans Uppfattning af det sköna en ef-
ter hans eget system ohjelplig motsägelse; den sinnliga åskådningen
räknas af Baumgarten och hela denna skola till de lägre själsför-
mögenheterna och han säger, att den endast förmår fatta föremålen
dunkelt och oredigt, ej efter deras begrepp; begreppet kan endast af
förståndet uppfattas. Men då är det också endast förståndet, som kan
afgöra om ett ting är fullkomligt, och det endast-derigenom, att det
frigör sig från den sinnligaswarseblifningens förwirring, det will säga,
fullkomlighet sinnes endast för förståndet, och ingen sinnligt åskå-
dad fullkomlighet, d. ä. ingen skönhet, år möjlig. Skulle åter uppfatt-
ningen af det sköna wara något blott subjektivt, ett sätt att så be-
trakta en sak, att man wid warseblifningen äfwen reflekterade på
deß begrepp, så kan dock denna reflexion endast bestå uti en ab-
straktion från det sinnliga, och derigenom upphäfwes ju det sköna.
Ofwerallt stöter man således på motsägelser, och dock framskymtar
en djup aning uti Bxs bestämning. Fattas nemligen fullkomlighet
i den mening, som wi ofwan antydt, och uppskattar man rätt den
esthetiska åskådningens natur, så att den anses wara på samma gång
finnlig och andlig, så är B:s definition rigtig. —- Men om B. ån
dunkelt anar det rätta, så förfwinner hwarje spår af aning hos hans
efterföljare, hwilka med "fullkomligheten," (af dem liksom af B. sjelf
begagnad såsom wexelbegrepp med "enhet i mångfald,") mena den
blott yttre ändamålsenligheten, ett tingens jemförande med något yttre.
Se wi tillbaka på det här sagda, lemnande åsido fransmännen,
hipilkas åsigter i mindremån hafwa bidragit att reda de esthetiska
Ljunggren. Esthetiska Systemer. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
