Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kants esthetiska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kants esthetiska åsigter. 21
nödwändigt att erinra om det allmännaste af hela hans åsigt och de
hufwudproblemer, hwilkas lösning han eftersträfwade. Empirismen
hade iväckt frågan om möjligheten, ursprunget och giltigheten af
mensklig kunskap; Kant upptog den och sökte befwara den i hela
deß midd. Emot empirismens åsigt, att den menskliga kunskapen
ytterst måste betraktas som en produkt af de yttre tingens inwerk-
ningar på själen, ställde Kant den anmärkning, att om intelligensen
antages wara en sjelfmedweten kraft, måste den som kraft hafwa
wissa allmänna och nödwändiga lagar, enligt hwilka den weckat,
och såsom sjelfmedweten kunna bringa dessa lagar till sitt med-
wetande. Medwetandet om dessa lagar är det aprioriska eller af
erfarenheten oberoende element i tvår kunskap, hwarförutan all erfa-
renhet wore omöjlig. J hwarje särskild modifikation af kunskaps-
mågan nppwifade Kant ett sådant aprioriskt element, nemligen i
sinnligheten deß former (rnmmet och tiden), i förståndet deß kate-
gorier, i förnuftet deß ideer. Men intelligensen besitter idetta
aprioriska endast de formella wilkoren för kunskap. Den andra, lika
wäsendtliga faktorn för kunskap —- det konkreta innehållet —- måste
wi låna från de yttre objekterna, hwilka afsiciera wår sinnlighet.
Deraf följer, att kategorierna eller förståndets aprioriska begrepp
hafwa en werklig betydelse, endast så wida de anwändas på de sinn-
liga åskådningarna, och widare, att wi aldrig kunna weta hwad tin-
gen i och för sig sjelfwa äro, utan endast huru de för oß förete sig,
—- för att af oß uppfattas måste de iklädas en oß tillhörande, för
dem främmande form — samt slutligen att all kunskap om det öf-
wersinnliga är för oß omöjlig. Förnuftsideerna äro nemligen ioch
för sig lika tomma former som förståndets kategorier och måste för-
denskull, för att kunna afgifwa något werkligt wetande, annorstädes
ifrån fyllas med innehåll. Men allt innehåll kommer från den
yttre åskådningen och är sinnligt. Förnufts-ideerna kunna derföre
på sin höjd tjena till att bringa erfarenhetsknnskaperna under en
högsta enhet, men öppna icke något nytt, utöfwer den sinnliga er-
farenheten gående knnskapsfält.
Med detta resultat slutar Kants kritik af det teoretiska för-
nuftet eller kunskaps-förmågan, hwars alla begrepp sålunda hänföra
sig till naturen eller äro naturbegrepp. En blick in uti den öfwer-
sinnliga werlden förunnas oß först på det praktiska förnuftets om-
VD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
