Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kants esthetiska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 » Kam- eszhstißs sigter-
Geniet förhåller sig till smaken sålunda, att den sednare är
förmågan att bedöma stöna föremål i allmänhet, geniet förmågan
att frambringa stöna kons t-föremål. —- Kant gör hänvid skillnad
emellan det naturs och konst-stöna . Ett skönt naturföremål, säger
han, är ett skönt ting; men ett stönt konstföremål är den sköna
föreställningm om ett ting. J konst-produkten ingår således ett
wißt ändamål och äfwen på produktens "fullkomligl)et" måste göras
afseende wid deß bedömande, hwilket icke wid det natur-stöna kom-
mer i fråga. Owdömet öfwer det konstsköna är derföre icke rent
esthetistt, utan grundar sig på ett teleologistt. Ting, som i natu-
ren äro fula, kan konsten skönt bestrifwa. — För att finna den
rätta form för det begrepp, hwilket konstmerket afser att framställa,
. fordras smak;- medelst smaken pröfwar konstnären sitt werk, till deß
han funnit don form, som tillfredsställer honom. Men smaken är
icke det-före produktiv. Konstwerk finnas, som röja smak, utan att
röja geni, likaså twertom Frågan hurmvida smak eller genie är
wigtigast i ett skönt konstwerk, afgör Kant till förmån för sma-
ken, emedan det endastsär smaken, som gör konsten s kön« Geniet
i laglös frihet kan frambringa de starkaste orimligheter; men sma-
ken stärker tvingarnas-å geniet, bringar ordning och klarhet i tan-
karnas sfullmått, och gör derigenom ideerna haltfulla.
- Sinti-delning af konsterna kallar Kant sjelf "ett af de många
försök,, forn kunna mställaö." -Hans itidelningsgrnnd är menni-
skans olika medel-att uttrycka sina- begrepp och känslor-: ord, åt-
börd, ton Konsterna blifwa då: de talande (wältaligl)et och
diktkonst), de bildande (plastik, delad i bildhuggarekonst och
byggnadskonst, och måleri, delad i det egentliga måleriet och träd-
gårdskonst) och konsten för känslornas sköna lek (musik och
färgkonst)
et wid- konsts-lösningen följer-. Geniet är sålunda wäl natur, men så-
som regelgifwande äfwen ande, seller en ande, hwilken yttrar sig som na-
tnr.· en bestämning, som man wäl minst wäntar sig att finna i Kanto
system, men hwilken astägger en nytt wittnesbörd om, hm Kant genom
sina aningar höde sig öfwer sin egen-dualism och visar, att många
gulder ärv för esthetiken att hämta nr, hans läka. om äfwen Kant sjelf
genom-sina förutsättningar hindrades att- söra sig dem till nytta-
·
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
