Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kants esthetiska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kanto eftbetiska åsigter. 41
och man sålunda tror sig der röja spär till en öfwerensstämmelse
med det egna inre. Wid konstwerk kan icke ett intellektuellt in-
tresse uppstå.
Konsten. Esthetisk konst är den, som- har till omedelbar af-
sigt att wäcka en känsla af luft. Den esthetifta konsten delar- Kant
i angenäm och skön konst och anförer som exempel pä den
förra talangen att underhålla ett bordssällskap, alla sällstapsspel
m. m. «). Den angenäma konsten asser blott njutning; det stöna
är ett föreställningssätt, som är ändamålsenligt för sig. Den stöna
konstens produkter skola wäl ä ena fidan synad wara ett werk af
konst och icke af natur; men å andra sidan fä de icke förråda nä-
«got pinsamt regeltwäng, utan synas såsom wore de natur. Reglor
förutsätter wäl hwarje konst, men den sköna konstens produkter
kunna icke pä reglor återföras; konsten kan zicke sjelf uttänka de regi
lor, efter hwilka den producerar. Reglorna ligga i konstnärsnatus
ren, och det medfödda själsanlag, genom hwilket naturen gifwer
konsten reglor, är geniet. All— skön konst är geniets konst. Ge-
niets egenskaper äro följande: t) det är originellt, d. ä. fram-
bringar det, hwartill ingen bestämd regel lätet augifwa sig; 2) det
är exemplariskt, sä att deß produkter kunna tjena andra till
mönster; 3) det kan icke beskrifwa eller angifwa sättet för sin werk-
samhet, utan werkar såsom natur, omedwetet om huru det fått
sina ideerz 4) det är endast för den sköna konsten, icke för we-« .
tenstapen, som naturen genom geniet gifwer regler-« 23).
u) Man finner bäraf huru Kant fattade ordet "esthetiskt« i ganska
widsträckt betydelse och anwände det icke blott om uppfattande af det
stöna, utan äfwen dä frågan war om det blott sinnliga.
«) Solger (Vorlesungen itber Æstbetik s. 38) anmärker mot Kant,
att ban behandlar geniet som ett blott naturanlag, hwilket förlänar äm-
net, ät hwilket konsten sedan gifwer reglorna, sa att dessa sednare en-
ligt denna framställning blifwa något-blott formelt. Wisserligen säger
Kant s. 186, der frågan ärsom personer, hwilka. tro sig wara geniet-,
blott de inga regtor följa, "att geniet kan blott gifwa ritt stoff till den
sköna konstens produkter; men att förarbetandet af stoffet,« sä ock formen
fordrar en genom skolan bildad talent-· Men den i texten införda Ide-
sinitionen gifwer ett annat begrepp ont geniet. Kant fattar det wäl der
som ett naturanlag, men ett isädasntz som sjelft innehåller idesreglor,hwilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
