Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Schillers esthetiska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andrea KapitleL
Zchiilecs esthetisäa åsigter.
Kant har inom konsilosofien endast haft en lärjunge af någon
betydenhet, Schiller 1). Men Schiller är icke en blott kommenta-
« tor af den Kantiska skönhetsläran; han intager en sjelfständig plats
bland konstsilosoferna, i det han fritt utwecklat hwad som till möj-
ligheten läg uti de Kantsta lärosatserne. Han kan här sä mycket
mindre förbigås, som han utöfwat och ännu i dag utöfwar ett stort
inflytande pä den esthetiskt bildade allmänheten, långt större än nä-
gonsin Kant eller flertalet af de efter Schiller följande systematiska
æsthetici hafwa utöfwat. Schiller har likalitet som Kant uppställt
något system; ett af honom djupt kändt behof att göra sig reda för
sin staldewerkfamhet, ledde honom till filosofiska betraktelser öfwer
esthetiska ämnen, och han walde helt naturligt företrädeswis sådana,
som ftodo i något samband med denna werksamhet. Kant fattade
l) vatm Christoffer Friedrich v. Schiller war född 1759 i Mar-
bach wid Neckar; wid Karlsskolan i Stuttgard studerade han utom filo-
sofi och historia fäswen medicin och blef 1780 militärläkare. Men 1782
lemnade han Stuttgard, tog afsked med medicinen och egnade sig ätstaldes
konst, historia och silososi. År 1789 blef han extra ordinarie professor
i historien wid Jenas universitet. Här gjorde han bekantskap med Kants
filosofi och studerade 1792 synnerligast dennes "Kritik der llrtheilskraft."
Ur detta studium här-flyta hans esthetiska uppsatser, som alla fkrefwos
emellan åren 1792 och 1801. Under denna tid war han föga produktiv
som skald; men derefter wtdtager hans mest lysande sialdeperiod, den, dä
han diktade "Wallenstein," "Jungfrun af Orleans," "Maria Stuart,"
"Wilhelm Tell» m. fl. Schiller dog i Weimar 1805. Hans förnämsta
esthetiska uppsatser äro i texten anförda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
