Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Schillers esthetiska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schillers esthetiska åsigter. 61
uti wärt eget wäsende: wärt förnufts independensz och det relativt
stora utom oß är den spegel, genom hwilken wi se det absolut stora
uti oß sjelfma. Uppträda naturmakterna och hota oß med under-
gång, så hafwa wi intet annat att göra, än flykta inom frihetens
heliga- gebit; ty öfwer sin wilja är menniskan herre. Jdeelt kan
hon öfwerwinna naturmakterna genom att friwilligt underkasta sig
dem. Dertill stärkes hon genom det patetiska eller den af konsten
framställda olyckan. Det patetiska är sålunda en "inoculation
af ödet," hwarigenom detta betages sin olycksbringande karakter, och
deß angrepp ledes öfwer på menniskans starka sida. «
Wilja wi i korthet sammanfatta hufwudsumman af den winst
för esthetiken, som ur Schillers forskningar kan hämtas, så består.
den dels deruti, att han först uttalat, att wi i skönheten hafwa en
enhet af natur och ande, af sinnlighet och ide, ehuru han wisserli-
gen icke kunde förklara·denna enhet, och dels deruti, att han spridt
klarhet öfwer flera dunkla punkter i Kants lära, samt sökt utreda
och bestämma flera wigtiga esthetista begrepp. Ur det skönas ide
har han nemligen sökt härleda konstwerket, och i sina esthetiska bres
har han förträffligt skildrat den esthetisla stämningen, samt om det
sköna objektets beskaffenhet, om formens betydelse m.m. gifwit upp-
lysande winkar. Slutligen har han påpekat den wigtiga grundskills
naden emellan antik och modern konst. «
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
