Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Schellings esthetiska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schellings eftbetifka åsigter. 63
omskapar henne till en idealbild, så att hon synes som en produkt af
hans egen andes werksambet, så är Fichtes yttrande träffande; ty
konsten gifwer sig werkligen skenet af att återgifwa werlden såsom
den är, men framställer derwid en ideel werld för wårt öga. Men
Fichte sjelf gifwer denna sats en annan wändning, i det han för-
klarar skönheten wara en skola för dygden, en förberedelse för sed-
ligheten. - .
Nåer betraktadt är Fichtes. försök att bortredukera "tingeti
sig« eller icke-jaget ingalunda tillfredsställande, och äswen det löper
ut i en dualism. Jcke-jaget förlägges wäl inom tankens egen sfer,
men det står der oförklaradt qwar; ty impulsen att sätta det är dock
något annat ån jaget sjelft, och om äfwen jaget uti den sedliga
werksamheten oupphörligt öfwerwinner sin inskränkning, måste dock
denna lika oupphörligt ånyo sättas. Denna dualism sökte Schel-
liug -) upphäfwa genom förklarandet, att jaget och icke-jaget, det
subjektiva och det objektiva, åro till sin rot identiska, eller att det
är en och samma absoluta kraft, soni, ehuru under olika form, ytt-
rar sig i båda. Detta absoluta «är icke ett tredje, utom begge lig-
gande, icke heller summan af begge, utan den totala indifferensen, den
neutrala enheten af objektivt och subjektivt, af reelt och ideelt, af
natur och ande. -Det kan dock icke genom begrepp fattas, utan är
något omedelbart, som endast är till för åskådninger men icke för
den sinnliga, utan för en intellektuel åskådning, hwilken på
engång utgör den punkt, hwaruti den menskliga intelligensen sani-
’) Schelling war född 1775 i Lemberg i Würtemberg. Han upp-
trädde 1795 som filosofisk striftftällare, blef 1798 extraordinarie och 1803
ordinarie professor i Jena. Är 1808 blef ban generalsekreterare wid de
bildande konsternas akademi i München, tog afsted 1820, blef professor
i München 1827, och kallades det-ifrån 1841 till Berlin; han dog 1854.
Schellingö filosofi är icke något färdigt system, utan eu hans egen utwecks
lings historia; den framställer en följd af bildningsstadier. Hans litterära
werksamhetchar man delat i 5 skilda perioder. De för esthetiken mest
betydande af hans werk åro: "System des transcendentalen Jdealismus"
1800. "Bruno, Ein Dtalog" 1·802. «Vorlefungen über die Methode des
akademischen Studtnnis" IM. Über das Verhiiltniß deö Realen und Jdes
alen in det Natur IM. Rode fiber das Verhältniß der bildenden Känste
znr Natur 1807. Über die Gottheiten von Samotbrake 1815.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
