Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Schellings esthetiska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 Schellings esthetiska åsigter.
manfaller med det absoluta, och tillika det organ, hwarigenom alla
motsatser fattas som till wäsendet identiska. —- anegreppet af allt
blott objektivt i wårt wetande kalla wi natur, inbegreppet af det
subjektiva kalla wi jaget eller intelligensen; det förra fattas
som medwetslöst, det sednare som medwetet. Men i allt we-
tande är ett objektivt och ett subjektivt, ett medwetet och ett omed-
wetet förenade; filosofiens uppgift är att förklara denna identitet, och
man måste derwid utgå antingen från den ena eller den andra af
dessa båda principer, antingen, utgående från naturen, fråga huru
en intelligens kan med den förenas och öfwerensstämma, eller, ut-
gående från intelligensen, göra en liknande fråga beträffande natu-
ren. Det förra är problemet för naturfilosofien, som utwecklar
huru af naturen blir intelligens, det sednare för transcendental-
filosofien, utwecklande huru af intelligensen blir natur. J dessa
twå delar sönderfaller Schellings system under hans andra period.
Denna uppställda princip af naturens och andens absoluta iden-
titet gaf åt esthetikens utweckling en ny impuls och på den grun-
dar sig de nästföljande systemerna Äro subjektivt och objektivt till
sitt wäsende ett, få tillfredsställa icke "längre’de blott psykologiska be-
traktelserna öfwer det stöna; äfwen det stöna objektet kommer till
sin rätt och uppfattas som ten harmoniska enheten af de båda mot-
satserna. Schelling uppställdesdock icke något esthetiskt system; men
om konsten och det sköna har han uttalat många fruktbringande san-
ningar. Först efter hans död utkommo hans 1802—1805 hållna
föreläsningar, hwilka gifwa en systematisk framställning af hans
låra om konsten. Wi skola längre fram till dem« återkomma.
Sin metod, att wid betraktelsen utaf det hela (enheten af sub-
jektivt och objektivt) utgå ån från den ena, än från den andra af
de begge deri förenade motsatserna, kan Schelling sågas hafwa an-
wåndt äfwen på konsten. Så sinnet man i hans "System des
transeendentalen Jdealismus" konsten uppfattad ur den sub-
jektiva synpunkten och betraktad såsom produkten af en andlig werk-
samhet3 uti hans "Rede über das Verhältniss der bilden-
- den Küns te zur Natur« wisar han, huru anden, utgående från
uaturföremålens immanenta lif, fattar i konstwerket detta lif såsom
den fria utvecklingen as sin egen oändliga innerlighet, och uppwisar
konstnärswerksamheten såsom en reproduktion af den i naturen ska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
