Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Schellings esthetiska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 Schellings esthettfta äsigter
potens I) af konst. Det absoluta eller Gud är absolut allt. Gud
begriper sig sjelf font oändligt afsirmerande (den ideela sidan), som
oändligt afsirmerad (den reala sidan) och som enheten af båda, utan
att han dock sjelf ar en särskild af dessa former, hwilka icke fä
fattas sä, att de äro skiljda, utan sä att de äro upplösta i absolut
identitet. Frän den reala sidan, eller den oändliga idealitetens in-
bildning i realiteten som sådan, är det absoluta den ewiga naturen
spis-turs naturens till skillnad frän natura natur-ston den synliga ·
naturen). Jcke naturen är Guds fullkomliga uppenbarelse, endast
förnuftet är det, hwiltet som afslutning af det universala alltet
producerar det ideela alltet gent öfwer det reala. Det reala
alltet inbegriper tre enheter eller potenser: naturens första potens
är materie, hwars wäsende är wara, deß andra är ljus, hwars
wäsende är verksamhet, deß tredje är indifferens af wara och werk-
samhet, d. ä. organism. Det ideela alltet eller Gud som den oänd-
liga all realitet i sig inbegripande idealiteten-omfattar likaledes
tre potenser: i den första har det ideela öfwerwigten = wetande,
i den andra har det reala öfwerwigten - handlande, den tredje
uttrycker indifferensen (ej identiteten) af weta och handla = kon-
s ten. Konsten är hwarken ett blott handlande eller ett blott we-
tande, titan ett af wetande genomträngdt handlande eller ett helt och
hållet till handlande blifwet wetande, d. ä. indifferensen af bäda.
De tre potenserna af den ideela och reala werlden motswaras af de
tre ideerna: sanning, godhet och skönhet Skönshet ärhwarken det
blott allmänna eller det blott särskilda, utan sinnes der, hwarest det
särskilda är så öftverensstämmande med sitt begrepp, att detta, som
oändligt, inträder i ändligheten och äftädas in eoner-sto. Härtige-
nom blir det reala, i hwilket begreppet synes, likt urbilden eller
ideen, i hwilken allmänt och särstildt äro absolut identiska. Konst-
närswerksamheten beror pä identiteten af en medweteu och medwetss
lös werksamhet, och deßs produkt är en produkt af både frihet och
nödwändighet. -
’) Potenser äro de tdfela bestämningar, under hwilka det odelbara
hela sättes, t. ex. hivad wi uppfatta i historien och konsten är wäsendttii
gen detsamma, som det hwilket är i naturen; i hwatje af dem är det ab-
soluta helt, men det står i natur, i historia, t konst i olika potenser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
