Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Schellings esthetiska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schellings esthetiska åsigter. 73
Universum är i Gud bildadt som absolut konstverk och i ewig
skönhet; derföre ärv alla ting fä, som de ärv i sig eller i Gud, ab-
solut stöna. Genom konsten blir den gudomliga skapelsen (urbilden)
framställd objektivt d. ä. i motbild. Sädana tingen äro i det ab-
soluta, sä framställas de as konsten. Gud är den omedelbara orsa-
ken till all konst, källan för all skönhet.
Schelling gär derpä öfwer till framställning as konstens stoff.
De särskilda tingen i det absoluta äro hwart för sig det absoluta
och kallas ideer. Jdeerna äro realt betraktade Gudar. Guda-
werlden uppfattas endast med fantasien och har för fantasien en oaf-
hängig och poetisk existens, och säsom sådan är den mytologi.
Mytologi är det nödwändiga wilkoret och första stvsset för all konst.
Mytologi är universum i sin absoluta gestalt, bilden as lifwet och
det underfulla chaos i den- gudomliga imaginationen, sjelf redan
poesi, och dock äter poesiens stoss och element. Mytologien kan icke
wara en enskild mennistas werk, utan v ett werk af slägtets gemen-
samma andliga arbete. J formelt hänseende är den symbolisk.
Schelling förklarar detta sä, att dä schematism är en framställning,
i hwilken det allmänna betyder det särskilda, och allegorin antyder
det allmänna genom det särskilda, sä är symbol synthesis af bäda,
i hwilket det ena icke betyder det andra, utan bäda äro absolut ett.
Den antika mytologien sinner Schelling symbolisk, enär der iden har
taget lefwande individuell gestalt; kristendomen äter gör det ändliga
till allegori af det oändliga, han har inga fulländade symboler, d. ä.
inga gudagestalter, som i fullkomligt passande form uttrycka sitt
wäsendes oändliga innehåll, utan blott symboliska handlingar.
Den grekiska mytologien gaf i sin gudawerld konstnärlig form ät
naturens ewigt faststäende system; kristendomen måste deremot ut-
weckla en werldens mytiska historia. Men detta gäller endast ka-
tolicismen; protestantismen har ingen mytologi. Dock tror Schelling
pä en i blifwande stadd mytologisk werld, och hwarje stor skald har
att af den för- hans tid uppenbarade delen af denna werld bilda
ett helt och ur deß stvss skapa sig sjels en mytologi; sä har Shak-
speare skapat sig· en egen mytologisk krets, sä Cervantes, sä
Göthe i "Faust" lo). «
"’) Gudawerlden kan fä mycket mindre svara konstens egentliga stoff,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
