Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fjerde Kapitlet.
solens syllen -
« Solger 1) kan med mera rätt än Banmgarten kallas estheti-
kens fader. Han war den, som först omfattande utförde de Schel-
lingska ideerna och bildade ett system, grundadt på den nya princi-
pen. Det war dock icke endast principen ban frän Schelling upptog;
man sinner äfwen, att han i en och annan punkt blifwit påwerkad
af Schellings föreläsningar öfwer- konstsilososi, hwilla höllos tolf är
I) Karl Wilhelms Fredrik Snlger war född den 28 Nov. 1780 i
Schwedt i Ukermark. Han studerade i Halle och Jena och emottog 1803
en beställning wtd krigs- och domän-kammaren i Berlin. De ringa göro-
mälen wid denna befattning gaf honom tid öfrig att ann-ända pä sina-
studier, hwilta förnämligast woro filosofiska och esthetiska. Men är 1806
nedlade han sin beställning för att uteslutande egna sig eit wetenskaperna..
Sednare blef han extra ordinarie professor wid universitetet i Frankfurt
an der Oder, och det-ifrån flyttades han som professor till Berlin, hwarest
han dog den 20 Oct. 1819. Hans förnämsta esthetista werk äro: "Er- «
« win, vier Gespräche über das Schöne nnd die Kunft," hwilken utkom
1815, samt "Vorlesungen über die Æsthetit." hällna 1819 ochutgtfna
efter hans död af Heyse är 1829. Chnru "Erwin" är det mest bety-
dande af dessa båda werk, samt föreläsningar-tre i mänga stycken endast
genom "Erwin" kunnas förklaras, sä gör dock den i "Erwin" begagnade
dialogista formen, att det wetmstapliga begreppet mindre klart framträ-
der. Wi hafwa det-före lagt föreläsningarne till grund för wär fram-
ställning af Solgers system, och endast wid ett och annat dunkelt ställe
rädsrägat "Erwin" för att derur låna närmare och mera upplysande be-
stämningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
