Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 Solgers system.
Framställningen af det komiska inleder Solger genom en skil-
dring af werklighetens förhållande till det sköna. Den manliga ide-
tomma werkligheten är såsom sådan likgiltig för skönhet; men will
den wara något för sig sjelfständigt och wäsendtligt, söker den att
sammanfatta sig uti en enhetspunkt, som den hämtar inom sig, och
will den göra denna stenprincip gällande, dä blir den siendtlig mot
det sköna, blir ful. Det fula är det skönas positiva motsats, det
will undantränga skönheten och sätta sig sjelft i deß ställe. Det
snäste det-före ur det sköna fullkomligt utesiutas. Det fula wäcker
blygseln, som är fkönhetskänslans reaktion mot det fula "). Sträf-
war äter den lägre existensen att närma sig det sköna och wisar
längtan att upptaga detta, dä uppkommer kärlek till prydnad. Till
grund för denna längtan ligger en aning om att skönheten kan med
det wanliga lifwet försonas. Och denna aning winner fullbordan
det komiska, som just består deruti, att det skönas ide ingär och
förlorar sig uti det manliga lifwets tillfälligheter och relationer. Det
sluta med ett rent negativt resultat Wäl sär man icke förbise Solgers
yttrande, att det ändligas undergång är deß förklaring, att i och med wär
werklighets sörswinnaude det gudomligas närwaro gifwer sig tillkänna.
och att han således äfwen framställt ett mera positivt element. Men det,
att Solger icke angifwer, i hwad mening man kan säga, att ian går un-
der, icke framhåller, att denna undergång icke gäller sjelfwa iden, utan
blott den ensidighet, som den sär genom att bliswa den tragiska bjeltens
innehåll, detta är.bristen i hans framställning, och det gör, att det hela
tyckes förlora sig uti negativitet. Vischer, som söker wisa, att det werkli-
gen warit Solgers mening att framställa detta positiva element, fäller med
anledning deraf ett yttrande om Solger. hwars sanning mer än ett ställe
i dennes Esthetik kan bestyrka, och hwilket wi derföre här anföra. "Man
ser« säger han "säledes wäl hivad Solger will, men han har icke sagt det
tydligt, liksom öfwerhnfwud hans framställning har det beswärliga med
sig, att det sista slående ordet aldrig rätt kan komma ut." (Über das Er-
habene und Komische sid. 143). —Det är detta förhållande, som gör det
sä smärt att klart framställa Solgers åsigter.
U) Det sulas begrepp är af Solger rigtigt angifvet, men, särdeles
i "Föreläsningarne," endast flygtigt behandladt; der heter det, att det fula
mäste helt och hållet frän det stöna uteslutas. Deremot fattas deß bety-
delse för skönhetsläran wida djupare uti "Ervin," hwarest Solger anty-
der, att det upplöses genom det löjliga, en wink, som Wetsse, Ruge och
Bischer begagnat sig af för utredande af detta begreps-.-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
